Drottningen ger ut bönbok

Fader vår, den gamla versionen, och välsignelsen finns med på tolv språk och dialekter i drottning Silvas bönbok. Däribland brasiliansk portugisiska, arabiska, syrianska/arameiska och tre samiska språk. Men där finns också en kort bön på tyska, om regnbågen, skriven av Silvia Sommerlath när hon var elva år gammal. Då bodde familjen i Sao Paolo i Brasilien. Hennes mor Alice Sommerlath var katolik, men fadern Walther och barnen tillhörde den evangelisk-lutherska kyrkan.

Drottning Silvias första aftonbön präglades av allt det hon och hennes familj upplevde under krigsåren i Tyskland. Uppväxten i Brasilien var trygg, men hon var också medveten om de sociala problemen och orättvisorna, berättar drottningen. Långt senare i livet har hon också funnit att hon behöver stunder i enskildhet för att bearbeta det som hon är med om.

”Vid mina besök runtom i Sverige liksom i andra länder möter jag mycket av glädje men även av utsatthet och smärta. Inte minst gäller det barn. Jag bär med mig dem in i bönen. Det blir ett sätt att bearbeta det jag upplevt” skriver hon i förordet.

Den nya bönboken börjar säljas lagom till första advent, den söndag som markerar starten på det nya kyrkoåret. 2010 har också av Svenska kyrkan utsetts till Bönens år. Det är en gammal kunglig bönbokstradition som bokförlaget Verbum nu hjälper till att upprätthålla. För 30 år sedan gav Norstedts förlag ut Victorias bönbok i sammanställning av dåvarande överhovpredikant Hans Åkerhielm. Men redan 1780 trycktes för första gången den bön som blivit alla barns bön, Gud som haver barnen kär, i en bok tillägnad den då tvåårige kronprins Gustav Adolf, son till GustavIII.

Den nya bönboken är något av ett familjeprojekt. Kung Carl Gustaf har tagit samtliga fotografier, uttrycksfulla naturbilder som ska få läsaren att stanna upp, fundera och vila i tanken. Drottningen har varit med från första början och diskuterat fram olika ämnesområden för boken. De teman hon speciellt värnade om är böner för dem som drabbas av demens, böner med barn i fokus och nyskrivna böner som berör naturen och vårt ansvar för skapelsen.

– Som en röd tråd genom hela boken finns också tanken hur bönen kan härbärgera smärtsamma upplevelser, säger överhovpredikant Lars-Göran Lönnermark som har ingått i arbetsgruppen kring bönboken. Här finns böner att läsa när vi längtar efter närhet, när vi ser någon som far illa eller i svåra stunder när livet inte blev som vi önskat, trott eller tänkt.

Många böner är gamla och välkända, men närmare hälften är nyskrivna av inbjudna böneförfattare som Martin Lönnebo, K-G Hammar och Caroline Krook. Journalisten och författaren Ami Lönnroth, känd bland annat från SvD:s Idagsida där hon medverkade i många år, har bidragit med en som hon kallar Journalistens bön. Den inleds med orden: ”Gud, jag vet inte om du finns. Tvivlet är ju en hederssak i mitt yrke.”

–Jag ber om att bli en klok människa och om skydd för mina yrkesbröder i världen. Min bön speglar nog mångas ambivalens gentemot religionen. Jag tycker det behövs en ödmjuk och sökande inställning i världen som motvikt mot all fundamentalism, säger Ami Lönnroth.

I en tv-sänd gudstjänst på nyårsdagen från Strömsholms slottskapell kommer drottning Silvia att läsa en nyårsbön från den nya bönboken.

Agneta Ullenius

08-13 50 65

agneta.ullenius@svd.se

Fler artiklar | Blogg