Klimathot, Al Gore och utsläppsrätter har varit flitigt använda rubrikord i svensk press det senaste året. Men hur miljövänliga är tidningarna själva? Med en papperstung produktion och många långa transporter kan man tänka sig att tidningarna tvärtom är riktiga miljöbovar. Nu verkar många medieföretag dock ha vaknat och flera försöker bättra på sitt klimatsamvete - och på köpet sitt varumärke.

Norrtelje Tidning har nyligen blivit Sveriges första klimatneutrala redaktion. Bara 27 företag i hela landet får kalla sig klimatneutrala, och i begreppet ligger att företagen måste kompensera sina utsläpp av växthusgaser genom att investera i miljöprojekt i utvecklingsländer.

– Vi försökte först att minska vår miljöpåverkan internt, ju mer vi kan skära ner koldioxidutsläppen, desto billigare blir kompensationskostnaden, berättar ­Anders Häggström, klimatansvarig på Norrtelje Tidning som köper el från vattenkraft, försöker förändra medarbetarnas pendlingsresor från bil till buss och tänker mer på elförbrukningen på redaktionen. Fler virtuella möten ska också ersätta konferensresor. Men trots åtgärdspaketet förra året släpper de, direkt och indirekt, ut 81 ton koldioxid.

– Därför investerar vi i ett biobränsleprojekt i östra Indien, och vår investering ska leda till att man i Indien släpper ut 81 ton mindre koldioxid, säger Anders Häggström.

Även på distributionssidan försöker Norrtelje Tidning, i likhet med SvD, minska sin klimatpåverkan genom att köra dieselbilar med partikelfilter och tryckeriet, VTAB, är certifierat enligt miljömärkningen Svanen.

Enligt SvD:s informationsdirektör Björn Hygstedt återstår den största och dyraste miljöfrågan för tidningsbranschen, produktionen av själva pappret att lösa.

– Här talar vi om betydligt större­ insatser. Att klimatneutralisera den koldioxid som pappersproduktionen medför kostar mycket stora summor för inte minst de större tidningsföretagen.

Tidningen Dagen har i stället lanserat vad de kallar för en ”eko­smart” prenumeration. Papperstidningen kommer i brevlådan som vanligt på fredagsmorgonen och övriga veckan kan man läsa Dagen på internet. Enligt chefredaktören Elisabeth Sandlund är det dock snarare en ekonomisk fråga än en ekologisk både för tidningen och prenumeranterna:

– Vi har haft en svikande upplaga i två års tid och behöver nya prenumeranter. Vi har dessutom en stor grupp fredagsprenumeranter redan nu och det är dem vi ska försöka få att e-prenumerera.

Har ni en miljöpolicy?

– Nej, vi har inte hunnit skaffa någon sådan ännu. Det är lite konstigt, vi har ju en policy för allt annat så det borde vi så klart ha. Men vi tänker på miljön och försöker göra det vi kan ändå.

Ett annat sätt för tidningar att förbättra sin miljöimage är alltså att trycka på svanmärkta tryckerier. Ingela Hellström, marknadsansvarig på SIS miljömärkning som har hand om svanmärkningen, tror att det är viktigt för tidningar att känna att de inte kastar sten i glashus när de granskar andra företags klimatpåverkan:

– Ni vill nog känna att ni har torrt om fötterna. Vi gjorde faktiskt en undersökning för två år sedan om hur viktigt det var för tidningsläsare att tidningarna ­internt jobbade med miljöfrågor. Resultaten visade att det var viktigare för läsarna än sportbevakningen.

SvD är en av de tidningar i Sverige som miljömärkts med Svanen, DN och Metro är två andra. I märkningen ingår däremot inte distributionsledet ännu, men enligt Ingela Hellström kan det bli aktuellt att räkna in även den påverkan framöver.

– Kraven för att få använda svanmärket skärps ungefär vart tredje år, och nästa gång kanske vi borde ta med distributionen. Där skulle tidningarna kunna ­använda mer tågtransporter, köra miljöbilar och utbilda chaufförerna i eco-driving, resonerar Ingela Hellström.

Peter Hammarbäck

08-13 50 00

peter.hammarback@svd.se

Fler artiklar