På väggen utanför lunchrestaurangen Holsten‘s old-fashioned ice cream parlour i Bloomfield, New Jersey, har man fortfarande kvar den regnblekta skylt som satt där när restaurangen öppnade­ 1939. Där inne ser det inte heller ut som att mycket har förändrats sedan 1930-talet. Barstolarna är klädda i röd vinyl, servitörerna är käcka, unga män med små vita, trekantiga hattar och ägaren Chris Carley är en hjärtlig farbror med stor mustasch som står och serverar hemlagad glass till gäster som han hälsar på med förnamn.

Det var här den allra sista scenen i det sista avsnittet av The Sopranos, som sändes på SVT igår, spelades in. Vi slår oss ner i det bås där Tony, Carmela, A.J. och Meadow Soprano möttes för en sen middag i det sista avsnittet – om nu Meadow någonsin hann sätta sig ner. Scenen slutar precis när Meadow kommer in genom dörren: Tony tittar upp och tv-skärmen blir svart.

Många tolkade det som att Tony blev skjuten i just det ögonblicket.

Men Chris Carley tror inte det.

–Nej. Min tolkning är att scenen skildrar Tonys paranoia. Han sätter sig i det här båset, med bra sikt över vem som kommer in genom dörren, och varje gång dörrklockan ringer tittar han upp och ser lite förskrämd ut. Det är så det är att vara Tony Soprano. Han vet att han kan bli mördad när som helst. Jag tror inte att han blev skjuten, men resten av sitt liv kommer han ständigt att oroa sig för vem som finns bakom ryggen, säger Chris.

På väggen bredvid båset har Chris satt upp en liten, diskret skylt: ”Reserverat för familjen Soprano”. Men annars har man inte gjort några allvarliga försök att marknadsföra sig som restaurangen där den hyllade tv-serien Sopranos fick sitt slut.

Holsten‘s är inte beroende av turister. I 68 år har stället har klarat sig bra ändå. På helgerna är det dock alltid fullproppat numera. Då stannar nämligen Sopranos bus tour här, en turistbuss som går från Manhattan till New Jersey och visar upp de berömda inspelningsplatserna i tv-serien.

–De hoppar av här en stund, beställer samma lökringar som Tony åt, och fotograferar lite, ­säger Chris.

Dagen efter att det sista avsnittet sändes i USA tidigare i somras blev Holsten‘s översvämmat av Sopranos-beundrare.

–Det var fyra, femhundra personer som försökte komma in. Folk kom hit från Florida, och ­Kalifornien och det kom till och med folk från Europa efter några dagar. Det verkade som att alla var ute efter att hitta en ledtråd till hur allt egentligen slutade, säger Chris.

På tv-kanalen HBO:s officiella Sopranos-sajt blev diskussionen så het att sajten kraschade natten efter att avsnittet sändes.

En teori som är svår att säga emot är att svaret på frågan ”Hur slutar det?” går att hitta i den lilla jukebox Tony bläddrar igenom i början av scenen. Han ögnar förbi de gamla, klassiska, amerikanska rocklåtarna och väljer till slut Journeys Don‘t stop belivin‘, men det är på b-sidan svaret finns: den låten heter Anyway you want it.

Att döma av de tiotusentals tolkningar av slutet som redan publicerats på bloggar, internetforum och som egna videoklipp på Youtube fick David Chase precis som han ville: du får själv bestämma hur det slutar, och det kan vara precis hur som helst.

Martin Gelin

noje@svd.se

Fler artiklar