En amerikansk film i collegemiljö. Någon förklarar meningen med en fest:

– It’s like tradition or something.

Vad står det på textremsan? Det beror på var man ser filmen. I SVT: ”Det är ju liksom tradition.” På dvd: ”Det är tradition eller nåt åt det hållet.” TV3: ”Det är en tradition”.

Exemplet hämtar jag ur en ny avhandling av Göteborgsforskaren Jenny Mattsson, ”The subtitling of discourse particles” (ungefär Att undertexta diskurspartiklar). Diskurspartiklar är småord eller korta fraser som får samtalet att flyta. Exempel från engelskan är like, well, I know, I mean. Mattsson har jämfört hur just dessa fyra partiklar översätts i fyra svenska utgåvor av tio amerikanska filmer, i SVT, på dvd, som biofilm och i TV3 eller TV4.

Resultaten säger åtskilligt om både översättningens och översättarnas villkor. Undertextaren har inte plats med allt. Av 420000 ord i Mattssons filmer får två tredjedelar textad svensk motsvarighet. Diskurspartiklarna stryks ofta; bara en femtedel av dem återges.

Det innebär att man läser en dialog som är stolpigare och mer kategorisk än den man hör. Diskurspartiklar sätter en ram för repliker, eller delar av dem, och mildrar talarens påstående. De karaktäriserar också talaren. Många like är ungdomsspråk, många well låter vårdad äldre medelklass.

Utebliven översättning kan bero på att uppgiften är svår. Samma partikel måste ha olika ersättningsord: typ, liksom, du vet, faktiskt, alltså, men, jaha, väl och många fler. En favorit är ju, som man gärna tar till när annat inte står till buds. Ju tar liten plats på textremsan och kan placeras på många olika ställen i satsen.

Men utebliven översättning beror också på översättarlönen. SVT-översättningarna har flest partiklar. Alla Mattssons filmer är äldre än 2006, då SVT upphörde med fast anställda filmöversättare. TV3 och TV4 har alltid upphandlat från översättningsbyråer som anlitar frilansare på usla kontrakt. De hinner inte fixa diskurspartiklarna om de ska överleva.

SVT har alltså numera samma system. Vi vet inte vad det har betytt för översättningskvaliteten, men man kan oroa sig. Den amerikanska populärkulturens dominans är svår att förhindra. Men varför ska det språk och de människor som syns i denna kultur bli torftigare på svenska? Det land som inte kan försörja sina översättare har inte förstått elementär kulturpolitik.

Olle Josephson

sprakspalten@svd.se