Stalldoften är fortfarande stark. Men spiltornas träsnickerier är täckta av spindelväv. På det stenbelagda golvet ligger en död fågel bland skräp och löv.

–Vilket ställe! Jag blir jätteinspirerad när jag kommer in i sådana här miljöer, säger Agnes Magnusson, elev på Musikhögskolan, när hon kliver in i tegelbyggnaden från sent 1800-tal.

Stallet på Valhallavägen ingår i en anläggning som en gång byggdes åt landets militära ledning. Sedan 1993 är anläggningen, kallad Swartlings ridskola, klassad som byggnadsminne.

Men på senare år har byggnaderna stått tomma samtidigt som de varit föremål för hätska diskussioner och ekonomiska kalkyler.Det statliga fastighetsbolaget Akademiska hus har velat riva husen för att bygga en ny musikhögskola på tomten.

Klartecken kom 2007 från landshövding Per Unckel, som körde över sin antikvariska expertis och upphävde byggnadsminnesförklaringen av Swartlings.

Men därefter har det blivit bakläxa i två instanser. Både länsrätt och kammarrätt har slagit fast att det var fel att häva byggnadsminnesförklaringen.

Och nu har Akademiska hus beslutat sig för att acceptera att husen ska stå kvar; kammarrättens dom kommer inte att överklagas till regeringsrätten.

–Vi respekterar byggnadsminnesförklaringen, säger Erik Westin, vice vd för Akademiska hus Stockholm.

Utgången är ett nederlag för helstatliga Akademiska hus, Stockholms länsstyrelse och Stockholms stad, som tillsammans planerat en rivning av de skyddade husen. Rivningsmotståndarna kommer att uppfatta beskedet som en seger för kulturhistoriska värden.

Den omtvistade anläggningen vid Valhallavägen byggdes för landets generalstab, med stall, ridhus och tjänstebostad. Enligt Riksantikvarieämbetet handlar det om en mycket värdefull miljö. 1993 byggnadsminnesförklarades anläggningen av regeringen.

2004 köptes byggnaderna av Akademiska hus. Eftersom det handlade om byggnadsminnesförklarade hus, vilket innebär speciella krav och restriktioner för fastighetsägaren, blev priset därefter: 29 miljoner.

Avsikten med köpet var att använda tomten till nya lokaler för Musikhögskolan. Akademiska hus ägde redan granntomten, där Musikhögskolan ligger, och skolan behövde flytta till nya lokaler.

Tanken var först att både skapa en ny musikhögskola och bevara den skyddade bebyggelsen på Swartlings tomt. Men arbetet fick snart en ny inriktning. Tillsammans med Stockholms stad planerade Akademiska hus att riva de tre byggnadsminnesförklarade husen. Att bevara 1800-talsanläggningen skulle, enligt Stockholms stadsbyggnadskontor, innebära ”allvarliga olägenheter för möjligheten att utnyttja området på ett rationellt sätt”.

Samtidigt sålde Akademiska hus den tomt där Musikhögskolan ligger i dag. Affären med byggbolaget Veidekke gick i lås 2006. Prislappen var 375 miljoner.

När Akademiska hus begärde att länsstyrelsen skulle göra det möjligt att riva husen på Swartlings tomt, för att skapa utrymme för en ny musikhögskola, sa landshövdingen ja. Beslutet var unikt, eftersom det var första gången ett byggnadsminne upphävdes i Stockholm.

Men Riksantikvarieämbetet reagerade starkt. Beslutet överklagades, och nu har Riksantikvarieämbetet gått segrande ur striden.

Akademiska hus får nu försöka hitta en ny lösning för att skapa lokaler åt Musikhögskolan. Musikhögskolan kräver att få vara kvar på platsen, och skolan anser sig också ha ett avtal om detta med Akademiska hus.

Men Akademiska hus har alltså sålt den mark där skolan ligger i dag, vilket begränsar möjligheterna att bygga nytt.

Akademiska hus ska nu undersöka möjligheten att skapa en ny musikhögskola på Swartlings tomt, och integrera de gamla husen med ny bebyggelse.

–Vi försöker hitta ett sätt att få in Musikhögskolan och samtidigt ta hand om byggnadsminnet som vi har att göra, säger Erik Westin och tillägger att Akademiska hus inom kort ska bjuda in länsstyrelsens antikvarier till en diskussion om hur de byggnadsminnesförklarade husen kan användas och utvecklas.

Elisabet Andersson

elisabet.andersson@svd.se