”Som att sätta upp en militärbas vid Egyptens pyramider, eller rakt över Stonehenge i England.” Så står det i en rapport från 2005, där British Museum beskriver den amerikanska arméns beslut att upprätta en bas över lämningarna i Babylon. Liknelsen upprepas i den nya Unesco-rapporten, som beskriver hur ”grävande, huggande, skrapande och markutjämnande” i samband med bygget av basen orsakat kraftiga skador på viktiga byggnadsverk, som exempelvis Ishtarporten och Processionsgatan. De amerikanska trupperna ska även ha kört tunga militärfordon över uråldriga tegelvägar och över sand full med keramik och andra lämningar.

–Med tanke på Babylons historiska och arkeologiska betydelse är den senaste tidens påståenden om skador orsakade av militär användning mycket allvarliga, sa Mohamed Djelid, chef för Unesco:s Irakkontor vid en presskonferens i torsdags.

–För en besökare ger Babylon intryck av att vara en liten stad innanför en mur, men i området omkring finns det mängder av lämningar under sanden som inte syns. Där har de amerikanska soldaterna orsakat mycket svåra skador, säger Pat Marino, intendent vid Medelhavsmuseet i Stockholm.

Hon säger att amerikanska trupper även jämnade ett arkeologiskt utgrävningsområde i Babylon med marken för att bygga en helikopterlandningsplattform. Enligt Olof Pedersén, professor i assyriologi vid Uppsala universitet, har den militära närvaron, först av amerikanska och sedan av polska trupper, fört med sig en god sak för Babylon: att det knappast skett någon plundring.

–Problemet är bara att truppnärvaron var av en storlek som var helt olämplig för ett arkeologiskt område som Babylon. Man har delvis samarbetat med arkeologer, men i alltför liten omfattning och man har inte alltid lyssnat på deras råd, säger Olof Pedersén.

En ljusglimt i rapporten är att det inte ser ut att ha blivit några nya skador, avsiktliga eller av olyckshändelse, sedan 2004. Däremot lider många byggnader av brist på underhåll. Byggnader som enligt rapporten är ”i behov av omedelbar omsorg” är Ninmakhtemplet, Nabu-sha-Harretemplet, Babyloniska huset och kung Nebukadnessars södra palats.

Mellan 1978 och 1987 genomförde den irakiska staten ett stort renoveringsprojekt i Babylon, delvis för att bygga ett nytt palats åt Saddam Hussein. Under kriget 2003 plundrades området, och föremål från Nebukadnessars och Hammurabis museer liksom från Babylons bibliotek och arkiv stals eller förstördes.

Efter att ha fungerat som bas för först amerikanska och därefter polska trupper under 2003 och 2004 återlämnades Babylon till den irakiska staten. Enligt Unesco handlar det nu om att skydda det som finns kvar av Babylon, och man vill se att staden hamnar på världsarvslistan. Enligt Olof Pedersén finns planer på att öppna Babylon för turister.

– Det är något som måste ske under ordnade former, annars kan vi få en ny typ av skador. Den arkeologiska myndigheten i Bagdad vill skydda de arkeologiska lämningarna för framtiden och genomföra nya arkeologiska studier. Irakiska myndigheter samarbetar för att på lång sikt skydda Babylon, men också göra staden tillgänglig för Iraks befolkning och utländska turister.