Erica Treijs, reporter, bevakar mode och design för Svenska Dagbladet:

Ordet: STELLA MCCARTNEY

1: Wikipedia: Här har någon i alla fall gjort bitar av sin Stella McCartney-läxa. Men informationen känns gammal. Vad hände exempelvis efter HM, som var ett projekt hon lämnade för länge sedan? Och hur kan man missa att hon faktiskt är mest känd med sitt eget märke?

2. Susning: Vad kan man säga annat än att texten är pinsamt dålig. Den som har författat den här är varken läskunnig eller insatt. Den här informationen innehåller dessutom flera direkta felaktigheter.

3. NE: Här finns inte en rad om Stella McCartney. Att hon saknas i den inbundna versionen av NE är tråkigt nog, men att hon inte finns med i den nätbaserade är ytterst märkligt. Tur att Gooogle fungerar och att det därifrån är enkelt för alla Stella-fans att hitta till den officiella hemsidan.

Peter Åkerbäck,studentadministratör, Sociologiska institutionen, Stockholms universitet:

Ordet: SCIENTOLOGI

1. NE: Bra fokus och det mest centrala inom scientologin finns med. Det ger ett neutralt
och objektivt intryck.

2. Wikipedia: Ger ett påläst intryck, försöker balansera in de kritiska rösterna mot scientologin, men lite för mycket fokus på de mytiska osäkra delarna.

3. Susning: Ger ett mycket rörigt intryck och någon kunskap om rörelsens tro och lära är svårt att få ut.

Kjell Engelbrekt, universitetslektor, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet:

Ordet: SLOBODAN MILOSEVIC

1. NE: Saknar viktiga komponenter om Milosevics roll i Jugoslaviens sönderfall. Den återberättar fakta på ett sätt som lämpar sig för uppslagsverk, vilka ju helst ska åldras långsamt.

2. Wikipedia: En del tolkningar ter sig subjektiva men andra bedömningar stöds av litteraturen. Texten är alltför uppdaterad för att passa in i ett uppslagsverk.

3. Susning: Missar att förse läsaren med det mest väsentliga: Milosevics roll i krigsutbrottet i det forna Jugoslavien och landets sönderfall.


Kristin Lundell, recensionsansvarig för pop på Svenska Dagbladet:

Ordet: BEAR QUARTET

1. Wikipedia. En ambitiös beskrivning som ger en bra grund för nybörjaren.
Koncis och saklig men inte ordentligt uppdaterad.

2. Susning: Smått underhållande text som bygger på svar hämtade från bandets hemsida. Svaret på varför BQ inte säljer fler skivor, "De är ganska fula", är nog inte vetenskaplig belagt.

3. NE: Uppslagsordet Bear Quartet finns inte med. Det är ett dåligt betyg eftersom det är ett etablerat popband som förekommer ofta i popkulturella sammanhang.

Barbro Schaffer, universitetslektor, Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet:

Ordet: KUBISM

1. NE: Texten är informativ, koncis, väl strukturerad och pedagogiskt upplagd.

2. Wikipedia: Texten är informativ men egendomligt disponerad. Den är nog svår för oinitierade att ta till sig.

3. Susning: Den här texten kan man klara sig utan. Pratig och utan stringens.

Charles Westin, professor, Centrum för forskning om internationell migration och etniska relationer:

Ordet FLYKTING

1. NE: En rätt utförlig presentation av ämnet som vinner förtroende. Fokuserar på internationella konventioner och är något sånär uppdaterad.

2. Wikipedia: Texten ger ett förtroendefullt intryck men den vinklar frågan ur de mottagande landets perspektiv, vilket bara är halva sanningen.

3. Susning: En ytlig och dålig text som knappast inger något förtroende. Att till exempel tala om skatteflyktingar i det här sammanhanget ger ett populistiskt intryck.

Yvonne Andersson, doktorand, JMK:

Ordet: DOKUSÅPA

1. NE: Fångar ämnets komplexitet bäst och har den mest rättvisa historiken, även om den skulle behöva uppdateras.

2. Wikipedia:Lyfter fram en viktig aspekt av dokusåpan: programmakarnas manipulering av verkligheten, men är missvisande vad gäller historiken.

3. Susning: Bristande historik, framstår som någons personliga intryck och funderingar kring ämnet.

Ishtiaq Ahmed, universitetslektor och docent, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet:

Ordet: MUHAMMEDTECKNINGARNA

1. Wikipedia: Den är förklarande och neutral. Men den kunde ha tagit upp något om islamofobin i den danska politiken.

2. NE: Här beskriver man yttre förklaringar till reaktionerna på teckningarna.
Texten är spekulativ och presenterar en egen konspirationsteori.

3. Susning. Det är för lite och för kort beskrivet och därmed otillfredsställande.

Eva-Carin Gerö, professor i grekiska, Stockholms universitet:

Ordet: HOMEROS

1. NE: Återger på ett fullgott sätt den traditionella, tämligen väl etablerade uppfattningen av i dag om Homeros.

2. Wikipedia: Texten är delvis inte tillförlitlig. Till exempel påstås det att författaren till Illiaden och Odyssén aldrig själv nedtecknade sina epos.

3. Susning: Helt och hållet undermålig information. Homeros påstås vara en historisk person, vilket är långt ifrån okontroversiellt och han sägs ha levat på 800-talet i stället för på 700-talet.