Medan skivförsäljningen befinner sig i fritt fall ökar musiklivets inkomster från annat håll.

Varje gång en låt framförs i radio, tv, affärer, restauranger, frisersalonger, väntrum, gym och på konserter har de två upphovsrättsorganisationerna Stim och Sami laglig rätt att kräva in ersättning åt sina medlemmar. Stim samlar in pengar till dem som skrivit musik och text, Sami för sångarna, musikerna och producenterna som spelat in låtarna.

Förra året inkasserade svenska Stim totalt 904 miljoner kronor för framföranden av musik. Det är en ökning med drygt tre procent jämfört med året före och nytt rekord, visar den färska årsredovisningen.

Sami å sin sida ökade insamlingen i fjol med 14 procent till 160 miljoner kronor, också det ett nytt rekord.

Ett skäl till ökningen är att de båda organisationerna har blivit effektivare på att hitta verksamheter som spelar musik offentligt och sedan begära in pengar från dem. Enligt Margita Ljusberg, senior adviser på Stim, spelas det också mer och mer musik runt omkring oss.

–En stor del av intäkterna kommer från massmedierna. Går vi tillbaka ett tiotal år hade vi inte alls lika många radio- och tv-kanaler. Det tillkommer hela tiden större musikspridning, säger hon.

Även butiker och affärsverksamheter arbetar allt mer medvetet med musik, berättar Samis vd Stefan Lagrell.

–Många spelar musik eftersom de insett att det leder till ökad försäljning. Det är positivt att fler och fler förstår att musik gynnar deras verksamhet, säger han.

Båda Stim och Sami räknar med att sluta ännu fler avtal i framtiden.

Parallellt minskar alltså skivförsäljningen sedan flera år. Men enligt Stims kommunikationschef Susanne Bodin har det och den ökade illegala nedladdningen inte inneburit att Stim lagt ner mer krut på att få in pengar på annat håll.

–Det ligger i vårt uppdrag att hela tiden följa hur musik används, det hade vi gjort ändå. Det är en utmaning för oss att hänga med och hitta de nya lösningarna, vi vill bejaka den tekniska utvecklingen, säger hon.

Enligt Grammofonleverantörernas förening såldes det musik för drygt 780 miljoner kronor i Sverige 2008. Det innebär att Stims inkasserade pengar för offentliga framföranden nu överstiger värdet av den samlade skivförsäljningen i Sverige.

Medan endast en mindre del av pengarna för varje såld skiva går till artist och upphovsmän går huvuddelen av Stims och Samis insamlade medel direkt ner i musikskaparnas fickor.

Skulle detta inte kunna ses som en tänkbar lösning på fildelningsdebatten? Att släppa kopieringen på nätet fri och istället få in pengar till upphovsmän och artister via offentliga framföranden? Nej, svarar både Stim och Sami.

–Jag tror inte det. Den summa vi inkasserar är förhållandevis liten i jämförelse med vad skivförsäljningen varit historiskt sett, så tyvärr är det inte lösningen, säger Stefan Lagrell.

Både Stim och Sami varnar också för att deras intäkter framöver kan påverkas negativt av lågkonjunkturen.


Fakta

Så fördelas pengarna

Stim och Sami får in listor från radio- och tv-kanaler och konsertarrangörer om vilka låtar som spelas.
Verksamheter som använder bakgrundsmusik, till exempel butiker och frisörer, rapporterar däremot inte in låtvalen. Där använder Stim istället en så kallad fördelningsnyckel, som baseras på att ett urval verksamheter tillfrågats om vilka radiokanaler de brukar spela. Sedan används spellistorna från de kanalerna för att räkna ut vilka upphovsmän som ska få betalt.

Fakta

23000 upphovsmän

Av de 23374 upphovsmän som fick pengar från Stim 2008 fördelades pengarna så här:
89 upphovsmän fick över 500000 kronor.
4223 upphovsmän fick mellan 5000 och 500000 kronor.
4327 upphovsmän fick mellan 1000 och 5000 kronor.

100 kronor går till upphovsmän och förlag varje gång en tre minuter lång låt spelas i en riksradiokanal.