Richard Curtis, Storbritanninens mest framgångsrike komediförfattare i modern tid, sitter med en kopp te i västra Londons allra mjukaste fåtölj och talar om sin nästan skamlöst nostalgiska film The boat that rocked som har svensk premiär idag.

Efter enorma succéer med romantiska komedier som Fyra bröllop och en begravning och Notting Hill har han valt att återvända till sin allra första kärlek: popmusiken. Och i den sketchartade The boat that rocked spelar den, mer än någon av skådespelarna, den egentliga huvudrollen.

Det var just via verklighetens piratradiostationer – med Radio Caroline i spetsen – som hans egen besatthet väcktes för lite mer än 40 år sedan.

–För mig som var tolv-tretton år gammal 1966 var det ett mysterium hur regeringen kunde vilja stoppa piratradiostationerna. De var ju de enda som pekade framåt, som inte var fast i ett uråldrigt mönster.

–Och, precis som den lille killen i filmens början, låg jag också med radion under kudden när mina föräldrar hade somnat.

Men mitt i hans gränslösa kärlek till musiken från sin egen ungdom ser han uppenbara paralleller mellan 1967 och 2009.

–Man kan ju inte undgå att känna hur den revolution som musiken genomgår nu i interneteran har väldigt mycket gemensamt med hur den konservativa brittiska regeringen reagerade mot de ”omoraliska” piratradiostationernas enorma popularitet.

Han tror inte att det går att stoppa ”något nytt och spännande som så självklart är framtiden”, och är säker på att popmusiken inte kommer att ta skada av utvecklingen.

–Popmusiken har alltid hittat nya vägar att nå lyssnaren och kommer alltid att göra det. När den är bra – oavsett om det handlar om Small Faces eller Amy Winehouse – kommer inte att låta sig stoppas. För det går inte att förbjuda bra saker som folk vill ha.

Richard Curtis tror att etablissemangets kamp är lika fruktlös den här gången som den var 1967.

–Den rabiata viljan att stoppa piratradiostationerna i Nordsjön i 60-talets mitt må ha varit ”moraliska”. Idag är de – inte helt oväntat – ekonomiska. Men på Radio Caroline fick man höra musiken som inte spelades någon annanstans och i dag är motsvarigheten all den nya musik som illegalt lagts ut på nätet och därför ännu inte finns i skivaffärer eller spelas på radio. Det går liksom inte att tävla mot!

Han menar också att piratradiostationerna inte bara utmanade BBC:s statliga radiomonopol utan också de fyra multinationella skivbolagens konservatism.

–En person som Chris Blackwell, som startade den klassiska skivetiketten Island, hade aldrig fått en jättehit med en låt som My boy lollipop utan piratradiostationerna.

Andres Lokko

andres.lokko@svd.se

Fler artiklar