Stockholms innerstad har en låg bebyggelse, där tinnar och torn tydligt avtecknar sig mot horisonten. Höghusen är än så länge solitärer som förstärker stadens låga skala. Men sedan några år pågår en smygande förändring. Innerstaden jäser. Gamla hus byggs på, och nya uppförs i en ny skala – något som bland annat blir tydligt i det stora hotell- och kongresskomplex som växer upp intill Stadshuset.

Samtidigt lanseras ständigt nya höghusprojekt för City. Förre stadsbyggnadsborgarrådet Mikael Söderlund (M) drömde om ett 40-våningshus på Klarabergsgatan. Nuvarande borgarrådet Kristina Alvendal (M) hoppas på ett 30-våningshus på Vasagatan.

Bland dem som vurmar mest för skyskrapor i City finns centerpartisten Per Ankersjö, som bland annat motionerat om ”en spektakulär och storstadsanpassad arkitektur där ett antal riktiga skyskrapor ingår”.

Höga hus väcker känslor och genererar alltid debatt bland stockholmarna. Nu vill också länsstyrelsen ha besked om hur Stockholms stad ser på innerstadens silhuett. Länsstyrelsen konstaterar att Stockholm inte bara är en angelägenhet för stockholmarna och deras politiker. Innerstaden är utpekad som riksintresse för kulturmiljövården av Riksantikvarieämbetet .

– Stockholms stad har inte förtroende att själv hantera sin stad eftersom den är av riksintresse, säger Carl-Gustaf Hagander, landssekreterare på länsstyrelsen, som enligt lag ska upphäva planer som innebär att riksintresset påtagligt skadas.

Han menar att Stockholms stad redan rör sig i ett gränsland, i och med bygget av hotell-och kongressanläggningen Stockholm Waterfront vid Klara sjö.

– Där närmar man sig gränsen för påtaglig skada på riksintresset, säger Carl-Gustaf Hagander.

Enligt Riksantikvarieämbetet har Stockholms innerstad riksintressanta karaktärsdrag bland annat i ”fronten mot vattenrummen och den begränsade hushöjden”.

Länsstyrelsen har nu, i diskussioner med Stockholms stad, satt igång ett arbete för att förtydliga vad detta bör innebära för Stockholms planering.

– Det är ett stort förändringstryck i Stockholm. Vi behöver bli tydligare, säger Carl-Gustaf Hagander och förklarar att länsstyrelsen bland annat ska formulera sig kring frågor som rör fronten mot vattnet, riktlinjer och höghusplaner.

Han betonar att det inte handlar om att frysa Stockholms stadsbild. Men länsstyrelsen efterlyser en tydlig strategi från Stockholms stadsbyggnadskontor som visar hur staden ser på kulturhistoriskt värdefulla miljöer och innerstadens silhuett.

– Enligt lagen ska det framgå hur kommunen värnar riksintresset.

Stockholms stad har tidigare formulerat riktlinjer för nybyggnation – som bland annat syftat till att hålla nere hushöjderna i innerstaden – i sin översiktsplan.

Grundregeln har varit att ”den enhetliga höjdskalan i det sena 1800-talets byggda stadslandskap utgör grunden för innerstadens stadsbild och silhuett”.

Men nu är dessa riktlinjer på väg bort. En ny översiktsplan ska träda i kraft nästa år. I förslaget, som just varit ute på remiss, finns inga formuleringar om hushöjder och silhuett.

Stadsarkitekt Per Kallstenius förklarar detta med att den nya översiktsplanen ska bli mer kärnfull och strategisk till sin karaktär:

– Troligtvis kommer den nya översiktsplanen inte att innehålla något om hushöjder. Men det är frågor vi håller på att titta över.

Länsstyrelsen vill dock att Stockholms stad skriver in tydliga ställningstaganden som visar hur riksintresset ska värnas.

– Stockholms stad ska visa ett förhållningssätt till bland annat innerstadens silhuett, säger Carl-Gustaf Hagander och tillägger att detta är viktigt för att länsstyrelsen ska kunna bedöma de förändringar som planeras och pågår i Stockholms innerstad.

– I Stockholm pågår just nu en förändringsprocess, där man är osäker på hur summan kommer att bli. Man kan tycka att det inte är så farligt med två påbyggnader i departementskvarteren. Men vi vill bedöma helheten, och inte titta på det styckevis.

Just innerstaden har varit föremål för en hel del förändringsiver på senare år. Både stadsplanerare och politiker har ägnat sig mycket åt innerstaden, och inte minst i City har det varit gott om byggkranar.

– Vi har ett grunduppdrag som handlar om att öka stadens täthet. I City testar vi att höja husen med både två och tre våningar, och det visar sig att det fungerar relativt bra, säger stadsarkitekt Per Kallstenius.

Citys skyline kryper uppåt. Stockholm Waterfront ger en fingervisning om hur staden har tänkt sig utvecklingen i västra City, med bebyggelse i högre skala på en framtida överdäckning längs Klara sjö.

Och hela tiden presenteras nya idéer om spektakulära skyskrapor i innerstaden. Aktuellt just nu är ett cirka 100 meter högt hus på Vasagatan, mitt emot Centralstationen.

– De politiska direktiven är att vi ska pröva ett högt hus här, säger Per Kallstenius.

Stockholms stad och fastighetsägaren Folksam har gett fyra arkitektkontor i uppdrag att rita på det nya höghuset, som är tänkt att markera den nya Citybanans entré.

Stadsbyggnadsborgarrådet Kristina Alvendal talar entusiastiskt om ”ett nytt landmärke”. Kritikerna frågar sig varför man ska lägga ett höghus invid Klara kyrka, och Folkpartiet varnar för att stadsbilden kommer att förstöras.

Kanske kommer dock detta projekt att läggas i malpåse innan länsstyrelsen och andra remissinstanser behöver ta ställning till vad det skulle få för inverkan på Stockholms silhuett.

Att bygga högt är både kostsamt och komplicerat, och byggherrarna är inte alltid lika entusiastiska som politikerna. Planerna för det nya höghuset väckte stor uppmärksamhet när de presenterades i mellandagarna, men stadsbyggnadskontoret arbetar redan med lägre alternativ.

Elisabet Andersson

elisabet.andersson@svd.se