Industrial cool är ett begrepp som ofta används när gamla industrimiljöer omvandlas till kulturlokaler.

Kanske kan man säga att denna trend nu på allvar har nått Stockholm: nästa år flyttar Kungliga Operan till gasverksområdet i Värtan, och operapubliken ska bland annat få uppleva Nötknäpparen och Verdis Aida i en mäktig gammal gasklocka med tjocka tegelmurar.

- Det ligger i tiden, konstaterar operachefen Anders Franzén när han tillsammans med Stockholms finansborgarråd Sten Nordin (M) går runt i den kyliga gasklockan där ljuset strömmar in genom smala, höga fönster.

Gasklockan har i princip stått tom sedan 1972. Men i september 2010 ska Operan börja ge föreställningar här. Gasklockan blir en tillfällig scen, när operabyggnaden vid Gustav Adolfs torg renoveras.

Därmed blir Operan den första hyresgästen i det som kan utvecklas till Stockholms nya kulturkluster när gashanteringen lämnar området och Stockholms stad tar över mark och byggnader.

- Vi märker att det finns ett stort intresse för det här området, säger Sten Nordin.

Cullbergbaletten och Cirkus Cirkör har redan anmält intresse för gasklockan. Operan flyttar ut februari 2011, och då är tanken att nya kulturverksamheter ska flytta in.

Genom att låta Operan bli första hyresgäst etablerar Stockholms stad gasverksområdet som en intressant plats för kulturverksamhet. Publiken lär sig att hitta hit, och nya aktörer får upp ögonen för området.

I en utredning, gjord på uppdrag av kulturförvaltningen, heter det att "gasverksområdet kan på sikt utvecklas till en dynamisk mötesplats för den nya framväxande scenkonsten, med en etablering av flera mindre kompanier i byggnaderna kring gasklockorna". Utredningen konstaterar också att Stockholm är i stort behov av en större scen för den nya scenkonsten.

"Stockholm har tyvärr hamnat utanför de europeiska turnésystemen", skriver utredaren Peder Bjurman och pekar på bristen på en lämplig arena för större gästspel.

Gasverksområdet i Värtan har länge setts som en möjlig plats för kulturverksamhet. Men det är först på senare år som diskussionerna tagit fart på allvar.

2006 presenterade studenter vid Konsthögskolans arkitekturskola idéer om ett kulturkluster i området. Utgångspunkten var bland annat att hitta en användning för de gamla byggnaderna, som kunde garantera att byggnaderna skyddas och bevaras på ett ambitiöst sätt.

Idéerna intresserade bland andra stadsantikvarie Ann-Charlotte Backlund och Stockholms stads kulturstrateg Mats Sylwan. 2008 bjöds Stockholms musikliv in till ett seminarium om gasverksområdet på Kulturhuset

Hösten 2008 kontaktade operachefen Anders Franzén finansborgarrådet Sten Nordin. Frågan gällde om Operan kunde kunna flytta in i Gasklocka 1.

- Jag tände direkt på idén. För vad kan väl vara en bättre start för det här området, säger Sten Nordin som påpekar att området ska utvecklas till en ny stadsdel, med ny bostadsbebyggelse.

Han ser satsningen på kultur här som ett viktigt exempel för planeringen i Stockholm.

- Kulturen är ett viktigt bidrag till samhällsutvecklingen. När vi planerar ett nytt område i dag så pratar vi på ett helt annat sätt än förr om helheten, och behovet av samhällelig service och kultur.

Han tillägger att satsningen också kan bli ett exempel på hur man tar tillvara kulturhistoriskt värdefull industribebyggelse ett område där Stockholm hittills knappast har utmärkt sig.

Ombyggnaden av Gasklocka 1 börjar i år, men arkitekt är ännu inte upphandlad. Enkelt uttryckt kan man säga att halva byggnaden ska bli salong, och andra halvan blir scenområde, med foajé under gradängerna.

Några beslut för omgivande byggnader finns ännu inte, men på sikt kan man tänka sig att Gasklocka 2, som är den större gasklockan i området, byggs om till verkstäder och repetitionslokaler. Peder Bjurman konstaterar i sin utredning om området att det finns ett stort behov av produktionslokaler där kompanier kan repetera och skapa fullskaliga föreställningar. "De tre husen närmast Gasklocka 1 och Gasklocka 2 bör i planen vikas för detta ändamål", skriver han.

Fakta

Värtagasverket började uppföras på 1890-talet. Det blev en toppmodern och rationell anläggning, efter tyska förebilder.
Som arkitekt för de första etapperna anlitades den unge Ferdinand Boberg, och hans tegelbebyggelse fick en mycket hög klass.
Boberg ritade bland annat Gasklocka 1, den byggnad som Operan nu ska flytta in i. En gasklocka är ett lager för gas som står i förbindelse med stadens gasnät. Gasklocka 1 togs ur drift 1972.
I området finns cirka 35 byggnader bevarade från gasverkstiden, varav fem är gasklockor.
Under de senaste årtiondena har många industribyggnader i västvärlden omvandlats till kultur- och festivallokaler.
Konstmuseet Tate Modern i London är inrymt i en före detta elstation invid Themsen. Byggnaden, som är ritad av sir Giles Gilbert Scott, förvandlades till museum år 2000.
Gasværket i Köpenhamn är ett gammalt gasverk som numera tjänar som teater.
I Hamburg byggs gamla magasinsbyggnader om till konserthus och museer och i Ruhrområdet har flera stora festivaler etablerat sig i äldre industrimiljöer.
I en bomullsfabrik i Norrköping, i folkmun kallad Strykjärnet, öppnades Arbetets museum 1991. Den sjuhörniga byggnaden ritades av Folke Bensow 1916.
Läs tidigare artiklar om planer på nytt operahus i Stockholm:
”Operan har läge för att bygga om”, (SvD 4 juni 2008)
”Operachefen vill flytta till nytt hus”, (SvD 18 april 2007)
”Tre av fyra emot nytt operahus”
(SvD 18 juli 2006)
svd.se