För fem veckor sedan fanns det två problem i Melodifestivalen. Reglerna och Petra Mede. Reglerna är egentligen inte krångliga men onödiga. Duellerna och de eviga omröstningarna gör att programmet hela tiden tappar fart. Helt i onödan och bara för att schlagergurun Christer Björkman vurmar för förändringar. Till nästa år borde han skala bort några dueller och försöka få andra hälften av programmet att bli lika fartfylld som den första.

Petra Mede inledde osäkert som programledare men för varje vecka har hon blivit roligare och utstrålat mer och mer självsäkerhet. Det enda jag saknar är hennes mest vågade skämt och jag antar att det är SVT som censurerar henne. Där går tydligen gränsen för förändringar.

Den internationella juryn har också varit en slagpåse under alla delfinaler. Ingen verkar veta vad den har för funktion. I finalen är de med på ett hörn och röstar. Men jag tror inte det har någon som helst betydelse eftersom det är svenska folket som avgör och då blir det gärna skräplåtar som The worrying kind med The Ark. Då står kritikerkåren i givakt med sitt kära svenska folk och tror att ”nu vinner Sverige!” Sedan när det svenska bidraget hamnar nästan sist är inte problemet att Sverige skickade fel låt eller att det rent av var en kass låt. Istället brukar det heta att det är fel på hela Europa. Jag är inte säker på att jag ens vill diagnosticera detta beteende.

I kväll har ännu ett uselt bidrag seglat upp som favorit, nämligen Snälla, snälla med Caroline af Ugglas. Kan bli ännu en låt som misslyckas i Eurovision song contest i Moskva i maj med sedvanlig efterföljande debatt om att ingen förstår Sverige. Den stora frågan är om den svenska uttagningen egentligen är ren, svensk underhållning och att Sverige inte behöver Eurovision song contest. I så fall är det väl bara att hoppa av, men å andra sidan kanske allt då rinner ut i sanden. Vem vet, Sverige kanske måste ha Europa som slagpåse.

Jag har tidigare kritiserat artistansvarige Christer Björkman för att startfältet är så trist. Istället vore det fräscht och överraskande om han kunde få dit mer väletablerade artister, säg Robyn, Frida Hyvönen, Per Gessle, Titiyo och Anna Ternheim.

En del krönikörer har genast skyndat till Björkmans försvar och avfärdat kritiken med att de stora artisterna bara ställer upp när karriären är på väg neråt. Så kanske det är. Men då får väl SVT ändra på det. Det tror jag inte alls är omöjligt. Om man hoppar över Star Pilots och Thorleifs så kanske kreddstjärnorna kan hoppa in istället. Dessutom är Christer Björkman aldrig sen med att rättfärdiga sina eviga regelförändringar med att tävlingen måste utvecklas. Det måste artistsammansättningen också.

Harry Amster

harry.amster@svd.se

Fler artiklar | Blogg