Vid ett sammanträde i Dresden i förra veckan kom europeiska ministrar överens om att se över lagstiftningen om våldsamma datorspel i medlemsländerna och undersöka möjligheten att harmonisera lagstiftningen i EU.

Den drivande kraften för lagstiftning är tyska politiker uppbackade av den italienske kommissionären Franco Frattini. I höstas blev Frattini illa berörd av skräckspelet Rule of Rose, och vid justitieminister-mötet i förra veckan argumen­terade han för att vissa spel ska ­totalförbjudas och att återförsäljare inte ska få sälja våldsskildrande spel till minderåriga.

– Min personliga åsikt är att det finns en viss koppling mellan det ökade våldet i den yngre generationen och den tilltagande spridningen av våldsamma datorspel, sade Franco Frattini enligt Financial Times.

Men i Sverige är experterna skeptiska.

–Det finns ingen grund för de slutsatserna, säger Ingegerd ­Häller, sakkunnig på kulturdepartementet, och hon får stöd av Mediarådets expert på datorspel, Jan Christofferson.

– Det där är Frattinis personliga åsikt. Och den kan han ju ha. Däremot finns det ingenting i den allmänt vedertagna forskningen som visar på en sådan koppling, säger han.

När Folkhälsoinstitutet 2005 gjorde en litteraturstudie där de undersökte bland annat sambanden mellan datorspel och aggressivitet så kom de till samma slutsats: det finns ingen bra forskning som visar att spelande gör folk aggressiva. Men i Tyskland gör man en annan bedömning.

Efter våldsdåd i tyska skolor, där unga våldsverkare har visat sig ägna fritiden åt spel som Counter­-­Strike, utpekas spelen som en samhällsfara. Den tyska regeringen har nyss lagt fram ett förslag som ska göra det olagligt att sälja spel som innehåller grymt våld mot människor eller människoliknande ­karaktärer, och Tysklands inrikesminister Wolfgang Schäuble och justitieminister Brigitte Zypries uppmanade vid mötet i Dresden EU:s övriga medlemsländer att ta liknande steg.

Jan Christofferson ser dock oron för datorspelens effekter som ett utslag av okunskap.

– Det finns de som inte själva ägnar sig åt spel och egentligen inte har en aning om vad det handlar om, som har bildat sig sin uppfattning genom att se klipp från grova spel som Postal 2. Då är det klart att de får intrycket att det bara är någon sorts avhumaniserande übervåld, säger han.

Just Postal 2 var uppe i svensk domstol i december, då en handlare som importerat spelet stod åtalad för spridning av olaga våldsskildring. Han friades. Ingegerd Häller vill inte kommentera det specifika ärendet men säger att svensk lag är tillräcklig och att det finns en fungerande självreglering i form av innehållsmärkningen PEGI. Märkningen, som finns på i princip alla spel som säljs i Sverige, ger en åldersrekommendation och indikerar om ett spel innehåller våld, droger, sex eller annat kontroversiellt innehåll. Ingegerd Häller säger att den svenska spelbranschen är bra på att informera om PEGI, men att det inte fungerar lika bra i alla länder.

– Vi har noterat att det finns en konflikt inom EU i de här frågorna. Men det är viktigt att man gör skillnad på vad man personligen tycker är otrevligt och vad man ska reglera i lag, säger hon.

Sam Sundberg

noje@svd.se

Fler artiklar