1.Glasvegas – Glasvegas

(album) Måste säga det igen, igen och igen: Jag trodde inte att det var möjligt att vid 41 års ålder hysa så här overkligt starka känslor för ett purungt popband och allt, precis allt, vad de står för. Ni vill verkligen inte veta några detaljer, men de tusen och åter tusen gånger Jim Allans röst och melodier har återgett mig tron på livet de gångna två ­månaderna är ovärderliga på ett vis som ­saknar motstycke i mitt vuxna liv.

2. Plastician – Rinse 06

(mixalbum) I den enorma besvikelsen efter Burials förlust till förmån för symfoniska Elbow under tisdag­kvällens Mercuryprisutdelning tröstar jag mig med Burials kollega Plasticians mix­album som bitvis lyckas ta södra Londons dubstep till nästan obehagligt gotiska kvarter.

3. Fuck Buttons – Sweet love for planet earth (Andrew Weatherall remix)

(kommande singel) Det kändes som att förflyttas till 1992 när de tre orden Andrew, Weatherall och remix skulle skrivas här ovan, men till skillnad från så många från den eran har Weatherall sakta gått vidare in i ett allt svartare rockabillyfriserat Suicide-mörker och plötsligt ter det sig all­deles logiskt att han hösten 2008 bara var tvungen att möta den briljanta noiseduon Fuck Buttons.

4. Eugene McGuinnnes – Wendy Wonders

(kommande albumspår) Det här är precis som att bläddra i Colin Macinnes vackra bok London city of any dream och få varje foto av ett dimmigt Shaftesbury Avenue personligt tonsatt av Nick Lowe, Ray Davies och en doowopkör med en ­purung Ron Sexsmith allra längst ut till vänster.