Alltför kostsamt att jaga fildelare

Igår visade regeringen färg i fildelningsfrågan. Genom en debattartikel i SvD klargjorde justitieminister Beatrice Ask (m) och kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (m) att man väljer en medelväg. Av två föreslagna åtgärder säger man ja till den ena och nej till den andra.

Det så kallade Renforsförslaget, att bredbandsleverantörer ska tvingas stänga av olagliga fildelare, kommer inte att utredas vidare. ”Många har påpekat att just avstängning är en ingripande åtgärd som kan få allvarliga följder i ett samhälle som vårt där tillgång till Internet är en avgörande välfärdsfråga” skriver de båda ministrarna.

Däremot ska regeringen gå vidare med det lagförslag som har sitt ursprung i ett EU-direktiv: Rättighetshavare ska kunna vända­ sig till domstol för att få ut information från bredbandsleverantörer om vem som står bakom ett ip-nummer.

Utspelet betyder emellertid inte att regeringspartierna är överens om förslaget. Så sent som i januari sade centerpartiet nej till att information om fildelare ska kunna­ begäras ut via domstol. Nu presenterar regeringen ett förslag som innebär just det – och partiet är fortfarande emot.

– I förhandlingar kan man inte få igenom allt till 100 procent. Det är med viss beklagan vi har fått ge med oss på den här punkten, säger Annie Johansson, partiets talesperson i fildelningsfrågor.

Centern är ensamt om sin ståndpunkt i regeringen, så partiet är ändå nöjt med att ha fått igenom vissa tillägg. Bland annat ska de nya reglerna utvärderas ­efter tre år, och personer som fått sina uppgifter utlämnade ska ­informeras om detta.

Hittills har polisanmälan varit det enda sättet för rättighetshavarna att komma åt illegala fildelare, och det har krävts att fildelningen varit väldigt omfattande för att fallet ska hamna i domstol. Rätten att begära ut personuppgifter innebär en möjlighet att ta itu även med användare som fildelat i mindre skala. Rättighetshavarna kan kontakta fildelaren och kräva ett skadestånd samt hota med stämning om denne vägrar betala.

Daniel Westman, doktorand i rättsinformatik vid Stockholms universitet, säger att det svåra för rättighetshavarna blir att presentera tillräckligt säker bevisning.

– Det kommer inte räcka med att lämna in en skärmdump. De måste ha bevisning som inte ger utrymme för några som helst felkällor. Förmodligen kommer det att krävas att en utomstående person har övervakat hela processen, säger han.

Antipiratbyråns jurist Henrik Pontén ser regeringens initiativ som ”ett steg i rätt riktning”, men menar att metoden att begära ut uppgifter är kostsam och resurskrävande.

–Vi har en miljon illegala fildelare i det här landet, och att göra en rättslig process mot var och en blir ett dyrt sätt att komma åt problemet. Vi efterlyser ­åtgärder som gör att vi kan jobba brottsförebyggande, säger han.

Antipiratbyrån tror att lagändringen kan hjälpa dem att komma åt en grupp bland fildelarna, men inte de mest avancerade. Det finns en rad nättjänster som anonymiserar ip-nummer. Den som verkligen vill vara anonym på nätet kommer med andra ord att kunna vara det även i framtiden.

Dessutom är det oklart hur man ska kunna veta vem som suttit vid datorn när ett intrång i upphovsrätten begicks. Ska den som innehar abonnemanget automatiskt ses som skyldig?

Sverker Brundin är teknikredaktör på tidningen Computer Sweden. Han tror inte att lagändringen kommer att få någon tydlig effekt alls.

– Antipiratbyrån har jagat fildelare länge och folk har dömts till dagsböter, men vi har ändå inte sett någon minskning av fildelningen. Så länge de illegala nätverken är mer användarvänliga och har mer material, så kommer man inte att få bukt med problemet.

Adam Svanell

08-13 50 00

noje@svd.se

Fler artiklar