"Om man sumpar en chans - inte har man den väl kvar att ta till vid ett senare tillfälle?" undrar Bengt Feldreich, som funderar över hur orden sumpa, det vill säga förvara fisk i sump för senare användning, och sumpa, i betydelsen "missa, förlora" förhåller sig till varandra. Han kan från pojkåren i Stockholms skärgård minnas hur man vid lyckade fiskafängen sumpade ål men också hur det kunde hända att man fick en stor gädda på kroken men tyvärr sumpade den.
Det är lätt att hålla med om att de båda betydelserna verkar en aning oförenliga. Men icke desto mindre har orden samma ursprung.
Verbet sumpa är bildat till substantivet sump som enligt NEO (Nationalencyklopedins ordbok) betyder "sank mark" men också "typ av låda med hål i för förvaring av levande fisk". En tredje tänkbar betydelse är "odrickbar restprodukt vid kaffekokning", men varken NEO eller andra ordböcker är helt säkra på att sump i ordet kaffesump är samma ord som vi använder på tal om sankmark eller fiskförvaring. För funderingar kring verbet sumpa kan man emellertid lämna kaffesumpen därhän. Fisksumpen verkar vara ett säkrare kort.
Enligt Östergrens Nusvensk ordbok (från mitten av 1900-talet) är fisksump en "större låda av trä (med öppningar mellan bräderna eller i dem borrade hål) för förvarande i vattnet av levande fisk och skaldjur; även om liknande förvaringsrum i båt". Sumpar gör man alltså när man lägger fisk i en sådan låda för tillfällig förvaring.
Kanske utgör den allra sista passusen i den ovan citerade betydelsebeskrivningen en ledtråd till den bildliga betydelsen av sumpa: "tappa, förlora". Om man kastar en fisk i en stor sump är det sannolikt svårt att få tag på den igen; då är den förlorad. Ordet sump kan till yttermera visso också användas om större vattensamlingar, bildligt till och med om "sjön". Som synonymer till sumpa med den bildliga innebörden anges "släppa i storsumpen", "låta gå ifrån sig". Sumpa och sumpa är kanske inte så oförenliga, trots allt.
Det är intressant att iaktta hur språkutvecklingen kan speglas i ordböckernas betydelsebeskrivningar. Sumpa betyder enligt Nusvensk ordbok i första hand tillfällig förvaring av fisk. I andra hand anges som "vardaglig" eller "rent bildlig" innebörd: "missa" eller "förlora". I NEO, ett halvt sekel senare, är det den bildliga betydelsen som anges först, medan "lägga (levande nyfångad fisk) i sump" kommer på andra plats.
Förskjutningen är förståelig. Att sumpa något i bildlig bemärkelse - tillfällen, chanser, tåg - är i dag vanligare än att man i egentlig mening lägger något i sumpen. För mig tappade ordet sin konkreta betydelsepotential när flodkräftorna dog ut i våra sjöar på landet. Nu står sumpen på uthusvinden och gistnar. För vem vill sumpa benig abborre? Hellre sumpar vi lunchen.
Siv Strömquist
