Köp resonemanget om verbet köpa

I en tidigare språkspalt gick Olle Josephson till försvar för vad han betecknade som orättvist förföljda småord. Han visade att slentrianmässigt nedvärderade uttryck som starta upp kan ha viktiga funktioner och således vara berättigade. För den som använderstarta upp är inte alltid starta en synonym.
Jag vill gärna, i likhet med min värderade och lärda kollega, sälla mig till småordens försvarare. Att vi förser de verb vi redan har i vårt ordförråd med partiklar (eller med partikeladverbial) kan vara ett bra sätt att ge oss nya verktyg för språklig precision och variation. Om ett verb ofta förbinds med en viss partikel brukar man kalla denna förbindelse för lexikaliserad. Med lexikaliserade förbindelser kan uttrycksbehoven tillfredsställas på ett effektivt och energibesparande sätt. Man behöver inte hitta på helt nya ord.
Köpa är ett verb som under åren upprättat flera lexikaliserade förbindelser. Verbet kan alltså förbindas med många olika partiklar. Det är exempelvis skillnad mellan att köpa och köpa upp. Om jag köper apelsiner så utför jag en högst vardaglig, så kallad hushållsnära, handling. Men om jag ägnar mig åt att köpa upp apelsiner rör det sig om köp av större mängder. Dessutom ligger i betydelsen en antydan om att den som köper upp gör det för att göra en affär på det uppköpta.
Köpa ut har en alldeles särskild betydelse om det rör sig om starka varor. Då är köpstället vårt svenska Systembolag. Såvida det inte rör sig om olagligt uppköp av hembränt, förstås. Men verbet köpa ut har inte bara denna ursvenska och relativt moderna betydelse. Redan 1555 kunde det användas med innebörden "genom affärsmässig uppgörelse förvärva rätten till ngt av (ngn), lösa ut (ngn)" och 1697 kunde det betyda att "genom köp göra slut på alltsammans för ngn".

En gång kunde man säga att en person kunde köpa sig fram och därmed antyda att denne någon kunde komma sig upp med hjälp av pengar eller frikostiga gåvor till lämpliga personer. Uttrycket är numera mycket omodernt men vi har kvar en liknande konstruktion i köpa sig fri . I det ena fallet köper man sig kanske en social ställning, i det andra befriar man sig från ansvar med hjälp av pengar.
Andra sammansättningar med köpa som inte längre används är köpa igen i betydelsen "genom köp skaffa något tillbaka" eller "återköpa", "köpa tillbaka" och köpa undan . Det senare uttrycket har betytt dels "köpa (ngt) till förfång för (ngn), dels "genom en affärsmässig uppgörelse göra sig kvitt (ngn)".
I dag använder vi väl ofta andra partiklar tillsammans med köpa och bildar förbindelser som: "köpa in, köpa loss, köpa på sig".
Jag tycker att denna lilla exposé över verbet köpa och dess partiklar tydligt visar en vanlig aspekt av språkligt nyskapande. Frågan är bara om ni köper detta mitt resonemang! (Det var på 70-talet, inspirerade av engelskan, som vi började använda köpa i betydelsen "tro på", "godta".)

Viveka Adelswärd