Bjarke Ingels är det unga stjärnskottet i dansk arkitektur. Nu har han kallats in för att stöpa om förslaget om nya Slussen i Stockholm.

Ett nytt Slussen – men tydligt besläktat med 1930-talets funkislösning. Så ska förbindelsen mellan Södermalm och Gamla stan se ut, enligt Bjarke Ingels och hans kontor Big. Politikerna i Stockholm får inom kort ritningarna på sitt bord.

–Vi har försökt bevara Slussens komplexitet och dynamik, säger Bjarke Ingels som fått i uppdrag av stadsbyggnadskontoret att visa på ett nytt sätt att ersätta den söndervittrande trafikapparaten.

–Klöverbladet, med sin ultra­funktionalism, är ett mycket spännande ögonblick i svensk arkitektur.

Han föreslår att ett nytt Slussen, precis som dagens klöverbladslösning, ska bestå av en terräng där olika trafikslag och vistelse­ytor kan flätas samman.

Istället för att lägga ut en bro – vilket var lösningen i vinnarförslaget om ett nytt Slussen för några år sedan – vill dansken knyta ihop Söder och Gamla stan med ett sammanhängande landskap.

Och precis som i dagens Slussen vill han överbrygga nivåskillnaderna med ramper.

–Vi har försökt skapa och intensifiera förbindelser mellan de olika nivåerna, säger Bjarke Ingels som menar att det är männi­skorna och stadslivet som ska ha högsta prioritet i ett nytt Slussen.

Slussen har utvecklats till en av de svåraste stadsbyggnads­frågorna i Stockholm. Diskussionen om huru­vida klöverbladslösningen ska bevaras, eller ersättas med något annat, har pågått i åratal. När Stockholms stad år 2003 bjöd in åtta konsultgrupper till en tävling om Slussen ville politikerna ersätta klöverbladet med något helt nytt; visionen handlade om en lösning med mer öppet vatten och mindre byggnadsmassa.

Förslaget som vann 2004 ritades av Nyréns arkitektkontor, och innebar att förbindelsen mellan ­Söder och Gamla stan skulle bestå av en bro. Men förslaget blev starkt ifråga­satt.

Kritikerna såg framför sig en blåsig transportsträcka och en förortsmässig lösning i Stockholms hjärta. Staden fick också kritik för att inte ha utrett möjligheten att bevara, och utveckla, den nuvarande klöverbladsstrukturen.

Till slut beslutade politikerna att även en bevarandelösning skulle analyseras. I dag finns två inriktningar att välja mellan: den ena kallas ”Nya Slussen”, och bygger på Nyréns vinnande broförslag. Den andra, signerad White arkitekter, kallas ”Nybyggt bevarande”.

Men nu offentliggörs ytterligare en lösning, sedan danska Big stöpt om Nyréns förslag.

–De har tittat på det med helt nya ögon, och lagt sin analys på det, säger Ulla-Britt Wickström på stadsbyggnadskontoret.

Big har utgått från Nyréns vinnande förslag, men arbetat vidare med egna lösningar och en formgivning som andas internationell modernism.

Syftet med att koppla in Big var, enligt Wickström, att visa politikerna hur nybyggnadsalternativet kan utvecklas och bearbetas på helt nya sätt.

Om politikerna beslutar sig för att bygga nytt så behöver resultatet med andra ord inte alls bli så som det hittills sett ut i Nyréns skisser.

–Det fanns ett behov av att visa att det finns möjlighet till variationer, säger Ulla-Britt Wickström.

Samtidigt som Big har ritat på sin lösning, med terräng istället för bro, har Nyréns haft i uppdrag att föreslå olika varianter på sin broförbindelse.

När Big föreslår ett landskap mellan Söder och Gamla stan hamnar de långt från de ursprungliga visionerna om ett nytt Slussen med mycket synligt vatten och lite byggnadsmassa.

Enligt Ulla-Britt Wickström är det fortfarande en öppen fråga hur mycket öppet vatten framtidens Slussen ska innehålla.

–Den här frågan måste vi ställa nu. Är det häftigt att se vattnet, eller ska man skapa ytor som kan bli fantastiska vistelseytor?

I höst påbörjar Stockholms stad en samrådsprocess. Tanken är att politikerna i vinter ska välja väg i Slussenfrågan, och besluta sig för en rekonstruktion av klöverbladsstrukturen eller en helt ny lösning av något slag.

Elisabet Andersson

elisabet.andersson@svd.se