För 90 år sedan pyrde det i Syd- och Centralasien. Den indiska nationalismen erövrade breda befolkningslager, arbetare strejkade, bondeuppror avlöste varandra och 20000 indiska muslimer sålde sina egendomar och flydde undan britterna till Afghanistan. Den dåvarande ministern för Indien, Edwin Montagu, skrev från London till den brittiske vicekungen i Delhi om hur den ökande ”extremismen” i det koloniala Indien kunde avvärjas. Montagu antog att många ”extremister” saknade ideologisk grund. Egentligen, skrev han, försökte de bara avhjälpa sociala problem – om än genom olagliga metoder. Britterna borde kunna locka dem genom att bli bättre socialarbetare än vad ”extremisterna” själva var.

Montagus antaganden ekar nu i general McCrystals lägesbeskrivning från krigets Afghanistan. Lyckad upprorsbekämpning kräver att utländska trupper agerar i det afghanska folkets vardag, anser McCrystal. Så medan Washington överväger storleken på nya truppförstärkningar, är verksamhetens inriktning redan klar. Socialarbete med vapen i hand, förklarar det amerikanska befälet Christian Cabannis för BBC:s nätupplaga, är vad de utländska militära insatserna handlar om. Före avfärd till Helmand-provinsen besökte Cabannis därför en socialarbetare för att bättre förstå vad som motiverar utsatta människor, och hur man som utomstående kan vinna deras förtroende.

Säkerligen kan det afghanska missnöjet dämpas genom att utländska soldater lappar den sociala infrastrukturen. Lokala sociala orättvisor och brist på välfärd bidrar till att mobilisera motståndet. Frågan är om tillfälligt förlagda utländska förband genom sitt socialarbete kan öka acceptansen för annat än den egna insatsen. På vilket sätt bidrar sådana insatser till att öka legitimiteten för de lokala politiska institutioner som EU – genom ett svenskt initiativ i veckan – hoppas kunna stärka? Och hur ser afghaner på internationellt civilt stöd i skenet av sammanblandningen av roller inom modern upprorsbekämpning?

Legitimitet är väsentligt inte bara för lokala afghanska beslutsfattare, utan även för de internationella insatserna. Legitimitet är det lilla ordet som skyddar internationellt inflytande från att uppfattas som imperialism.