Holly Hunter delar ut priset till Debra Granik. Granik tog på lördagen emot priset för 'Årets film' för sin Winter's Bone vid Stockholms Filmfestivals prisgala på Clarion Sign hotell i Stockholm.
Foto: Scanpix
Winter’s bone utspelar sig i Orzak Mountains i Missouri, en ort som plågas av fattigdom och arbetslöshet och där den verksamhet som sysselsätter flest människor är den illegala tillverkningen av knarket crystal meth. 17-åriga Ree tar hand om såväl sin deprimerade mamma som sina två yngre syskon efter att pappan försvunnit. Läget blir akut att hitta honom när det visar sig att han satt huset i pant. Dyker han inte upp har familjen ingenstans att bo. När Ree ger sig ut för att leta efter pappan stöter hon på oväntat och våldsamt motstånd av sina släktingar. Filmen inte bara ackompanjeras av countrymusik, den är själv som en countrylåt av det bistrare slaget.
Juryn som i år leddes av skådespelerskan Holly Hunter motiverade sitt val av vinnare med följande ord: ”En film som fullödigt fångat huvudpersonens dilemma och en värld som sällan beskrivs. Regissören har skapat en unik berättelse och skådespelarinsatserna samverkar till en kompromisslös vision.”
47-åriga amerikanskan Debra Granik debuterade så sent som 2004 med Down the bone, som även den visats av Stockholm filmfestival. För sin andra film Winter’s bone vann hon stora jurypriset i Sundance. Winter’s bone bygger på gedigen research och är inspelad på plats och många av de medverkande är ortsbor för att ge ett så autentiskt resultat som möjligt.
När detta skrivs vet Debra Granik inte om att hon har vunnit och ska komma till Stockholm för att ikväll ta emot sitt pris, men SvD träffade henne tidigare i veckan.
Det är coolt att karaktären Ree är så stark hela tiden, trots allt ansvar hon måste ta.
– Ja, mycket av det kommer inifrån henne. Jag tror att folk mår bra av att hon är en så pass positiv karaktär.
Ni filmade på plats i Ozarks bergsbyar. Fick ni någon kritik för att ni skildrade livet där?
–Vi fick ingen kritik från folk från trakten, men det fanns andra som sa ”ni har verkligen fått huset som Ree bor i att se extra smutsigt ut”. Det de inte visste är att den flicka som spelar Rees lillasyster bor i det huset på riktigt, med sin familj. Men jag minns att en kvinna skrev ”varför får ni det att se ut som att Ozark-bor bara äter ekorre?”, och det kan jag kanske ge henne rätt i.
Kvinnorna i filmen är rätt aggressiva.
– Ja, det är de som tar ledningen när det gäller fysiskt våld. Jag njöt inte av det, men jag tyckte det funkade eftersom kvinnan som misshandlar Ree ger uttryck för ånger senare i filmen. Så hon är ingen sadist, även om hon har våldsamma impulser.
Jennifer Lawrence som spelar Ree var 18 år vid inspelningen.
– Ja, hon var en välsignelse för filmen, hon jobbade verkligen superhårt. Hon kommer från Kentucky som är granne med Missouri så hon behövde inte träna in någon accent, hon hade den gratis.
Winter’s bone visas ikväll kl 19 på Saga och får svensk biopremiär den 7 januari.







