Nu måste ”guldgruvan” av svensk kvalitetsfilm öppnas för kommersiell användning. Det kräver Voddler som är det svenska företag som låter tala om sig genom sin nya teknik att strömma film via bredband direkt till svenska hushåll.
–Särskilt illa är det hos SVT och Svenska filminstitutet (SFI) där tillgängligheten för andra som vill visa svensk film är förskräckande dålig, säger Voddlers kommunikationschef Anders Sjöman till SvD.
Enligt honom är det nu inte längre tekniken utan tillgången på film som begränsar utbudet. Efterfrågan av beställ-tv har samtidigt ökat eftersom det för tittaren är ”gratis” genom reklam före visningarna.
–Hos SFI ligger till och med filmer som har vunnit Guldbaggen men som ännu inte har blivit digitaliserade. De kan därför inte visas, säger Anders Sjöman.
På SFI är vice vd Bengt Toll väl bekant med att aktörer som Voddler inte får ut det material som de önskar. Han bekräftar att nästan all äldre film hos SFI ligger enbart på gamla filmrullar samtidigt som digitaliseringen går mycket långsamt.
–Digitalisering handlar i grund och botten om väldiga investeringar. På alla plan talas om behovet, men vi har varken en tillförlitlig teknisk eller ekonomisk lösning ännu, beklagar Bengt Toll.
Voddler säger sig vara redo att betala för de upphovsrättsliga kostnaderna, men man menar att själva tillgängligheten till filmarvet också måste vara en statlig angelägenhet.
Regeringen har lyft upp digitaliseringen av kulturarvet till en prioriterad fråga, men fortfarande handlar det statliga arbetet främst om hur olika myndigheter ska samordna sig för att låta medborgare och myndigheter använda tillgångarna.
Hos till exempel SVT är prioriteten att göra den arkiverade produktionen tillgänglig i den egna webb-kanalen SVT Play. Cirka en fjärdedel av hela SVT-arkivet på totalt 300000 timmar är i dagsläget klickbart – men enbart för interna medarbetare. Hur fort man driver digitaliseringen avgörs än så länge mer av SVT:s egna behov än av andras.
–För SVT är den stora förändringen att upphovsrätten ska anpassas så att det blir lättare att klarera material ur arkivet för icke-kommersiellt bruk. Det blir mycket lättare att visa våra egna produktioner på SVTPlay, men det underlättar knappast för extern försäljning, som till Voddler, säger SVT:s försäljningschef Susanna Balsvik.
Också upphovsrättsprofessorn Jan Rosén vid Juridicum på Stockholms universitet konstaterar att nätaktörer i största allmänhet knappast kan vänta sig genvägar till de statliga arkiven ännu på ett tag. Åtminstone inte genom att upphovsrätten förenklas.
–En aktör som Voddler får fortsätta att avtala om varje film som de vill visa. Det juridiska steget att öppna för vem som helst att i nätmiljö tillgängliggöra film är stort, säger han.
Utöver tv-bolag är det institutioner som Kungliga Biblioteket, KB, som staten nu underlättar för, bland annat genom den väntade ändringen av upphovsrätten nästa vår. KB kommer då att kunna visa en digitaliserad filmskatt via sin sajt, det gäller bland annat 5000 timmar av SF:s journalfilmer som SVT har digitaliserat åt KB.
Hos Voddler är man dock otålig. Man vill vara med i processen för att få ut långt fler svenska filmer.
–Ju fler filmer det finns, desto fler tittare hittar sin favorit. Dessutom står vi för en lösning som minskar den illegala nedladdningen, säger Anders Sjöman som vidhåller att det svenska filmarvet just nu ligger och ”möglar bort” i gamla lagerlokaler.
Komplexiteten blixtbelyses dock av att filmerna rent fysiskt ”möglar” snabbast i digitalt förvar. Enligt SFI kan gamla filmrullar, rätt förvarade, hålla i flera hundra år, medan de åtrådda digitala filerna bör lagras om vart tredje år. Annars kan de försvinna.
