Vi lämnar köket via en brant betongtrappa som leder ner till den lilla villans kombinerade källarvåning och garage. Där lyser en naken glödlampa över något som kan beskrivas som en temapark över livet som tonåring i valfri småstad. Några slitna skateboards står lutade mot väggen bredvid ett flipperspel. I hörnet står trumsetet med sina spruckna cymbaler. Mitt på golvet ligger en bilmotor utspridd. Han räcker mig en kall och vi sjunker ner i en manchestersoffa som sett sina bästa dagar. Efter en klunk och ett utdraget ”aaah” slår min vän fast att det bästa med att skaffa hus utan tvekan är garaget.
Det är en åsikt han inte är ensam om. Glöm den rostfria köksutrustningen, de danska designerlamporna och mosaikkaklet i badrummet. För oss män i den begynnande medelåldern finns inget mer statusfyllt än ett iskallt och unket doftande skrymsle fyllt av bråte. I en intervju i denna tidning från i höstas redogjorde den hyllade författaren Daniel Sjölin för sitt beslut att överge den utblottade tillvaron som författare och i stället satsa på karriären som programledare i tv. Orsaken var att han ville ge sina barn ett garage. ”I garaget finns medelklassens kronjuveler”, hävdade han. ”Bilen, takboxen, skidor till alla, långfärdsskridskor, campingutrustning, allt det där som författare måste låna om de ska göra något sådant”.
Garaget fyller en central funktion i den västerländska framgångsmyten. Finansvärlden är fylld av anspråkslösa skjul där förslagna Skalmantyper startat världsomspännande imperier. Världens största teknikföretag Hewlett Packard startades i ett garage i Palo Alto 1939, med ett startkapital på 539 dollar. Apple, Amazon, Disney, Metallica och varuhuset Gekås i Ullared är andra miljardindustrier som sett dagens ljus i ett garage. Google startades däremot inte i‑ett garage. De båda grundarna Larry Page och Sergey Brin började arbeta på sin epokgörande sökmotor 1996, under sin tid som studenter på Stanford. Där kunde de utnyttja universitetets servrar, bandbredd och ovärderliga kontaktnät. Men hur spännande låter en företagsbiografi som börjar i‑ett konferensrum fyllt av entusiastiska riskkapitalister och två välutbildade killar som visar en powerpoint över sin genomarbetade affärsplan? Page och Brin hyrde en carport i Menlo Park några månader under hösten 1998, trots att de redan hade miljoner dollar i riskkapital. Därmed kunde även de påstå att deras framgångssaga började i ett garage. 2006 köptes fastigheten av den ursprungligen ägaren för att i‑framtiden kunna göras om till museum.
Att vem som helst, oavsett bakgrund, med lite uppfinningsrikedom kan bli en vinnare är ett av kapitalismens grundläggande löften. Det är en lockande och på samma gång oerhört manlig fantasi. I en tid då allt fler delar på ansvaret för hem och barn och arbete utförs stillasittande på kontor bildar villaförorternas garage små reservat av traditionell manlighet. Det är där man förvarar prylarna – takboxen, skidorna, campingutrustningen – som fyller begreppet faderskap med sin ursprungliga mening. Det är där, på behörigt avstånd från hem och familj, vi kan ägna oss åt att återknyta kontakten med vår maskulinitet. Banket, klonket och de sammanbitna svordomarna är bara ljudet av pappa som restaurerar sin självbild.
