Fortfarande är det svavlet som är den största faran. Svavlet, som togs upp i trävirkets ytskikt under Vasas 333 år i Saltsjöns förorenade vatten, har under inverkan från järnet i rostande bultar börjat reagera med luftens syre och omvandlas till svavelsyra. I ett tidigare skede trodde man att det skulle kunna utvecklas upp till sex ton svavelsyra i fartyget, men riktigt så allvarligt är inte läget, enligt de nya bedömningarna.
- Nej, en del av de svavelföreningar vi har hittat ombildas inte till svavelsyra. Hur mycket det kan bli som mest är svårt att säga, men några sex ton blir det inte, säger professor Lars Ivar Elding, forskningskoordinator i det tvärvetenskapliga projekt som bedrivs om Vasa sedan ett år tillbaka.
I somras kom en larmrapport med innebörden att de kemikalier som användes när Vasa konserverades är på väg att omvandlas till en annan frätande syra, myrsyra. Att myrsyran skulle innebära något akut hot tror dock inte forskarna på.
- De mängder vi har funnit har varit mycket små, men
omvandlingsprocessen är långsam och måste följas fortlöpande, säger Lars Ivar Elding.
Mikrobiologer och kemister konstaterar också att det inte finns några tecken på någon nedbrytande bakteriell aktivitet i Vasas trä, och att virket på det hela taget är i god kondition, med undantag för ytskiktet.