Ett slagsmål mellan svenskar och norrmän.

Det var klart att de talade om ... Jag kan ju nämna en sak till från denna smedtiden då. Det var sedan norskarna ­ baggarna som vi säger här ­ hade kommit över gränsen, och det var strax före jul och isen var stark och det var kallt, så de hade väl liksom samlat sej och skulle bränna kyrkan i Fågelvik. Då kom de här uppifrån bruket och österifrån Holmedal och där och skulle liksom mota dem då. Men det var ju ackurat före jul, och de tyckte inte de ville ge sej till och slåss så där nära helgen, utan (*1) då gjorde de upp (*2) att de . . . norskarna skulle ta ut en, och svenskarna skulle ta ut en som skulle mötas på isen och slåss, ta ett riktigt livtag. (*3) Och den som vart värst då, då om det var den svenske, då skulle det sägas att svenskarna hade vunnit och tvärt om. Och det var en vådligt stor förfärlig smeddräng här uppifrån bruket vid Töcksfors. Den tog de ut då. Och han mötte denna baggen på isen. Och han knäckte nog till honom så att han stup-. . . huvudstupa klåk(e) (*4) över ända där, och därmed så var det gjort, och då gick de hem och så firade de helg. (*5)

(*1) Möjl. eg utans. Helge säger utas
(*2) Eg. gjorde de över
(*3) Eg. fångtag
(*4) Obekant ord
(*5) Eg. hade de helgen

(Från Sofi, Dialekt- och folkminnesenheten, Uppsala).