Det har gått tre år sedan ni gav ut något sist, vad är det som driver att ge ut en skiva till?
Stuffe: Vi gillar att göra låtar. De första låtarna gjorde vi direkt efter att vi släppte förra skivan.
Det är inte så att ni har spurtat – nu måste vi göra en skiva?
Mingus: Vi har försökt spurta ett par gånger. Jag kommer ihåg att vi satt upp någon lapp i studion ”deadline sista augusti 2005”, då var det tre månader kvar till dess.
Språket är centralt i hiphop, hur håller ni er på topp språkligt? Hur skaffar ni inspiration för att utvecklas?
Mingus: Jag läser en del böcker, men det brukar inte komma fram i texterna. I rappen är det mest bara att snacka med folk.
Men ju bredare ordförråd man har, ju lättare måste det vara att uttrycka vad man vill ha sagt? Och ju lättare måste det vara att få rytm. Läser ni sådant som ger typ rytm?
Stuffe: Jag läser ingen poesi om du menar så, men det är klart att det är ingen av oss som inte läser böcker och vi tar del av andra musikformer än rap också.
Mackan: När jag lyssnar på rap gillar jag väldigt mycket dum rap. Det är oftast inte några större vokabulär som används utan man lyssnar mer på känslan, själva musiken.
Strävar ni efter dum rap?
Mackan: Ja jag gör det, faktiskt. Sen låter det inte så dumt som det kan se ut i text kanske.
Jag känner igen det där som du kallar dum rap. Jag försöker själv ta bort svåra ord i politiken för att det jag säger ska gå fram. Det är väldigt svårt att uttrycka sig enkelt om svåra saker. Men det är ofta enklare att förenkla om man har ett stort ordförråd. Är det kultur ni håller på med?
Mackan: Ja det tycker jag definitivt.
Vad är kultur?
Mackan: Kultur är allt som människor gör.
Allt? Då innebär det inte så mycket att det ni gör är kultur.
Mingus: Man kan definiera kultur som allting människor skapar. Om du och jag möts på gatan och våra blickar möts är det en del av vår kultur, men i andra länder kanske man inte gör så utan fäller ner blicken eller tittar längre.
Sedan kan man säga att musik och konst och teater och film och böcker är kultur.
Spelar det någon roll vem som är kulturminister?
Kojak: Jag har jobbat på Teater Galeasen och många teatrar är skraja nu för att de inte kommer att få några bidrag. Jag fick ett upprört sms efter valet - ”nu måste vi kämpa”. Så jag har förstått av andras reaktion att det kan komma att spela roll.
Varför är det så få artister som engagerar sig i den politiska debatten?
Mackan: Vissa kanske är rädda att de tappar den publik de redan har om de uttrycker sig i en sakfråga.
Mingus: Det tror jag också, om man tittar på alla Melodifestivalartister, Martin Stenmarck, vad skulle han tjäna på att uttala sig om var han står politiskt? Han skulle snarare bara förlora på det.
Mackan: Här i Sverige tror jag det är för att folk har det ganska bra. I det lägsta skiktet i samhället kanske man inte heller håller på med musik, man har inte råd att ägna sig åt att vara artist.
Men är inte hiphopen en musikform som slår underifrån?
Mackan: Jo i USA är den det. Fast bland de etablerade i Sverige är det inte så många som kommer underifrån i samhället.
Hiphop är väl en förortskultur från början, i USA är den nästan helt och hållet svart.
Mingus: Det finns många i Sverige som är från förortsmiljöer som håller på med hiphop, det är inget snack om saken, men de etablerade är framförallt från andra delar. Hiphopen är den musikstil som har störst möjlighet att föra fram budskap om man har någonting.
Har ni det?
Mingus: Nä vi har inget budskap, inte så där. Även om jag tycker att jag har rätt i en text vill jag inte övertyga någon annan om att jag har det. Jag lyssnar inte på musik för att få information om någonting för att den informationen är väldigt förenklad och kanske inte alltid korrekt. Det är som att läsa en vinklad debattartikel eller ledare.
Är det därför ni inte publicerar texterna, för att ni inte vill säga någonting?
Mackan: Nä, det är för att vi känner att texterna hör ihop med musiken. Pallar man inte lyssna på skiten så...
Mingus: Jag kan också tycka att det är ganska pretentiöst att ha med sina texter. Om man tar singer/songwritermusik tillexempel, jag hör ju vad de säger, jag behöver inte ha häftet för att läsa mig till det.
Men jag kan inte höra vad ni säger.
Mackan: Nä, men hiphop är inte en sådan musikstil. Om jag skulle gå hem och kolla vilka hiphopskivor som har texter, det skulle kanske vara fem av femhundra, man gör inte så i den här genren.
Röstade ni?
Kojak: Nej.
Mingus: Jag gick och röstade.
Stuffe: Jag med.
Mackan: Jag missade det.
Två av fyra, 50 procents valdeltagande. Vad tycker ni om nedladdning?
Mingus: Att det är en gammal debatt, det finns inget mer att säga som inte har blivit sagt. Min åsikt är att jag gillar att ha skivor, jag samlar på skivor, men jag förstår om 98 procent av Sveriges befolkning inte funkar så.
Frågan är ju inte bara privat och personlig, den påverkar ju också förutsättningarna för möjligheten att kunna leva på sin musik.
Kojak: Jag tror att det är mest skivbolagen som ser det som en stor förlust. Om du har möjlighet att få något gratis som är exakt detsamma som man skulle köpa det så väljer många gratisalternativet.
Ni visar förståelse, men samtidigt tycker ni att man ska respektera lagen?
Mingus: Jag tycker att man ska sänka momsen på skivor så att den blir densamma som bokmomsen.
Kojak: Jag tror inte att det spelar någon roll. Kostar en skiva 2 kronor väljer man ändå det som är gratis.
Mingus: Folk går ändå in i skivaffärer varje dag och köper skivor. Tankar man på Statoil köper man en skiva för att man vill ha den i bilen.
Det är mycket politikersnack här, jag får inte veta vad ni tycker.
Mackan: Det är klart att det ska vara fritt, det är en för jobbig grej för att göra olaglig, för då blir alla kriminella helt plötsligt.
Mingus: Men skulle det vara billigare att köpa skivor skulle ändå fler gå och köpa dem. Det är skillnad mellan 90 och 150 spänn.
Men det är fortfarande skillnad mellan noll och 90.
Kojak: Precis, det är det som är grejen! Det är ingenting som vi kan styra!
Stuffe: Kan vi bara sluta den här diskussionen, jag hatar den här diskussionen!
Det är ni som har satt en sådan fart, ni började tjafsa inbördes. Vad har hänt sedan förra skivan, hur har ni utvecklats?
Mackan: Vi har fler sololåtar, vi har två sololåtar var på skivan även fast vi är en grupp. Det vanliga formatet är att vi brukar köra en vers var.
Mingus: Den här skivan låter yngre än jämfört med vår förra skiva, vilket kanske är paradoxalt. Den är mer gjord att dansa till.
Är det någon särskild artist som har influerat er?
Mackan: Det enda som är tydligt på skivan är chopped and screwed. Det är hiphopmusik som spelas på för långsam hastighet och som sedan klipps sönder på ett specifikt sätt så att det låter helt sjukt.
Något särskilt spår?
Mackan: Ung snubbe, Den där skiten. Vi har också några låtar som är mer elektroniska, de skiljer sig från den traditionella hiphopmusiken på så sätt att man använder syntar mer än samplingar.
Vad har ni för tips till mig att lyssna på? Har ni någon inspiration åt mig?
Mackan: Dizzee Rascal borde du lyssna på, jag kan skriva ner det, har du en penna jag kan låna?
Stuffe: Bob Dylans radioprogramserie.
Jag har försökt få tag på den men jag har inte lyckats. Hur fick du tag på progammen?
Stuffe: Av farsan som jobbar på radio.
Kan inte jag få dem av dig?
Stoffe: Visst.
Kvinnosynen inom hiphop är rätt otidsenlig.
Stuffe: Den är väl det i Amerika.
Men inte här?
Stuffe: Nej. Vi har olika syn på mycket i Sverige och USA, olika syn på religion också. Med religion kommer mer otidsenlig kvinnosyn.
Skivan heter Mina drömmars stad, alla min generation associerar det till Per Anders Fogelströms böcker om Stockholm. Hur kommer det sig att ni har valt den titeln?
Mackan: Det är för att vi märkte när vi började sammanställa alla låtar att den handlade mycket om Stockholm. Jag tycker att det är ett bra namn, jag gillade första boken väldigt mycket när jag läste den.
Är det här vår tids skildring, precis som Fogelströms är sin tids konstnärliga uttryck?
Mackan: Det tycker jag. Men vår är mycket kortare.
Det går fortare i dag, vi har ont om tid.
Stuffe: Ja, definitivt.
Så det här är del ett i en serie av fem?
Mackan: Nä, men man kan räkna in den här bland de där feta böckerna.
Stuffe: Det här är fortsättningen liksom, det är femtio år som saknas.
Men man måste inte läsa de andra först för att förstå den här?
Mackan: Nä, särskilt inte om man är född runt 1980-talet.
Jag har en fråga till, vem av er är det som bestämmer?
Mackan: Det är Mingus.
Mingus: Ja det är jag som bestämmer.
Det är du som är HSB.
Mingus: Lilla Göran Persson.
