Ordet har ännu inte fått plats i Svenska Akademiens ordlista, men om man googlar så får man 1190 träffar på ”tvättstugekrig”. Tvättstugan är en källa till rädsla, i källaren utan mobiltäckning kan ingen höra dig skrika, och till ilska: ve den osynliga onda som trampar in på mitt revir, någon jag inte ser, enbart spåren av.

Men lika underbar kan tvättstugan vara, detta typiska svenska folkhemsprojekt. I sin moderna skepnad född av HSB på 20-talet och som växte med stormsteg från 40-talet till nästan full hushållstäckning på 70-talet, med drömmen om ett lättare liv för kvinnorna som skulle hålla lorten borta och ta sig ut i arbetslivet, en vision om jämställdhet och demokrati. Och ljuvt är minnet av doften av rent, den mjuka värmen från mammor som tvättade, den vedeldade tvättstugan i 60-talets Stockholm och den kommunala tvättstugan i grannkvarteret, där man satt och dinglade med benen medan tanterna pustade och stånkade, till den moderna tvättstugan med sina fantastiska maskiner, där man i meditativ ensamhet kan få utlopp för en så ohipp böjelse som att mangla kökshanddukar.

Men tvättstugan väcker också okontrollerat raseri. De flesta biter ihop, andra drar ut i krig, lappkrig, eller tar till nävarna. Förra året gjordes 72 polisanmälningar i Stockholms län om misshandel och våld i tvättstugor.

–Slagsmål helt enkelt, inte stölder av tvätt eller så, berättar Kristina Lund, etnolog och journalist, som har skrivit boken Tvättstugan till Nordiska museets utställning.

I ett segregerat storstadssamhälle, inte minst det stockholmska, kan tvättstugan bli den enda plats där vi möts från olika bakgrund – ålder, klass, etnicitet, familjesammansättning och smutstolerans.

–Men det är inte bara konflikter, utan även trevliga grannmöten. Jag vet personer som träffat sin livspartner i tvättstugan. Och det finns många skildringar av kärlek och sex i tvättstugan, säger Kristina Lund.

Vapnen i tvättstugekriget är lappen, snabbt skriven i känslostorm. Likt kärlekspoesi.

–Man använder ofta samma verkningsmedel, den riktar sig till ett speciellt ”du”, men kräver samtidigt en offentlig läsning. Den börjar ofta ”Du, som...” men när objektet i kärleksdikten kanske är ”lilla duva” blir det ”idiot” här, säger Petter Lindgren, poet och författare som är en av dem som analyserar tvättstugelappar i utställningen.

Tidigare formella budskap som ”För allas trevnad så tömmer vi luddfiltret efter oss…” har ersatts av mer yxiga utbrott som ”du störda pucko”. En del är ofrivilligt roliga, sakliga om ett udda budskap: ”Du som bajsar i tvättstugan…” eller ”Du som fått med dig min hunds blåa polo…” Besvärjelser och sarkasmer förekommer ymnigt, den ironiska ståuppgenerationen behöver ju också tvätta: ”Må huden lossna från din kropp när du torkar dig med mina handdukar…” eller ”Må din mor och far överge dig och du dör ensam…”

Konflikterna har ökat och följer liknande utveckling som anonyma nätkommentarer och blogghets: aggression med fritt spjäll. Skälen till konflikterna är många. Eleonore Lind, professionell medlare som hjälpt bostadsbolag och även medverkat i tv-programmet Grannfejden, pekar på tre faktorer: det är ett personligt territorium som andra också har tillträde till, det är en intim plats där vi tvättar det som vi har närmast kroppen och den framkallar ofta obehag på grund av sin placering i husets mörkaste och mest avlägsna del.

–Människor kan vara väl fungerande ända tills de blir trängda, och det kan de känna just i tvättstugan, säger hon och talar i jungianska termer om hur våra skuggsidor kommer i fullt uttryck i tvättstugan.

Folk har bråkat i alla tider, men förr fanns en större social kontroll, människor visste vilka som bodde i huset. Idag är det anonyma personer som trampar över gränser och vi blir helt enkelt rädda, menar hon, och reagerar på olika sätt och ofta handlar det om personliga problem, ensamhet och utsatthet. Eleonore Lind har dock goda erfarenheter av att medla i tvättstugekrig. Så ett råd från coachen: Ska du skriva en lapp, vänta till dagen därpå, var konkret, vänlig och inte anonym. Men det bästa, förstås, knacka på och prata.

–Oftast är det missförstånd och bristande information som är orsaken.