Inte bara Skåne, Halland, Gotland och Västra Götaland står först i kön när staten lämnar över till landstingen att fördela statliga kulturpengar. Även Norrbottens län ska få förhandla med Statens kulturråd redan i år. Därmed blir fem landsting först med att utforma en egen, regional kulturpolitik i Sverige.
Samtidigt som utredaren Chris Heister gjorde klart att alla Sveriges landsting ska omfattas senast 2015, förstärktes kritiken från särskilt Stockholm om att reformen skapar en ny landstingsbyråkrati i stället för kultur. I måndagens SvD protesterade Stockholms stads kulturborgarråd, och senare på måndagen kom kritiken även från ordföranden i Stockholms läns landstings kulturnämnd, Karin Ekdahl Wästberg (FP).
– Att tvinga på hela landet samma kulturmodell kan knappast kallas en modern regional kulturpolitik, sa hon.
Men reformen välkomnades av andra, bland dem Rolf Tufvesson, KD, kulturnämndens ordförande i Region Skåne:
– Jag applåderar utredningen. Den går den skånska vägen och kulturen är den stora vinnaren. Min enda invändning är att utredningen inte föreslår att biblioteken förs in i modellen.
Kungliga Biblioteket föreslås visserligen dela ut länsbibliotekens stöd, cirka 50 miljoner kronor, men ändå är den regionala klumpsumman 1,2 miljarder kronor.
– Det är en koffert med pengar som vi vill överlåta åt landstingen som får bestämma mera själva. Det är alltså inga portföljer med småfack, säger Chris Heister, ordförande i utredningen.
Pengarna har förut varit öronmärkta för regionala kulturinstitutioner inom teater, dans, musik och museiverksamhet. Även pengar för arkiv- och all länskonsulentverksamhet inom allt från mångkultur till hemslöjd, samt för regionala filmcentrum, hamnar i ”kofferten”. Men en förutsättning för att landstingen ska kunna ta över är att regionala kulturplaner upprättas – landstingen måste åta sig att ha professionell teater, dans och musik, museer, konst- och kulturfrämjande, regionala arkiv, filmkultur för barn och unga samt hemslöjdsfrämjande.
Eftersom övergången till den nya modellen inte sker samtidigt i alla landsting, vill utredarna ge Kulturrådet extra pengar för att tillfälligt hantera både det gamla systemet där Kulturrådet fördelar regionala pengar och det nya förhandlingssystemet med landstingen.
Mer ansvar till regionerna är också idén i den andra kulturutredningen om en ny musikplattform som även den presenterades på måndagen. När Rikskonserter som väntat läggs ner, blir det i stället viktigare att stödja det fria musiklivet. På regional nivå gäller det till exempel länsmusiken. I Stockholm måste Rikskonserters anrika lokaler på Nybrokajen 11 fyllas med annat, klart är att produktioner av turnéer och konserter inte längre anses behövas på statlig nivå. I stället får den nya, smalare myndigheten Musikverket i uppdrag att främja levande musik, ta ett särskilt ansvar för det musikaliska kulturarvet, samla information om nya genrer samt ge ut noter och äldre inspelningar av musik. Statens musikverk ska helt enkelt vara musiklivets serviceorgan.
Bo Olsson, förbundsordförande för Sveriges yrkesmusikerförbund, är en av dem som gillar förslaget:
– Det känns balanserat som helhet. Utredningen pekar inte ut särintressen utan betonar Musikverkets mäklarroll. Verksamheten ska katalysera och inte peta i detaljer.
Även Lena Åberg Frisk, chef för Fasching och en centralperson inom svensk jazz, uppskattar utredaren Eric Sjöströms ”Musikverk”.
– Jag sympatiserar med så gott som allt. Det här innebär en positiv förstärkning av det fria kulturlivet, säger hon.
Båda de nya utredningarna lämnades på måndagen över till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth, som dock vill vänta med sina kommentarer.
