När Sverige nu står i begrepp att införa EU:s sanktionsdirektiv– den så kallade Ipred-lagen mot olovlig uppladdning på nätet – finns det anledning att blicka tillbaka på en liknande situation på 1600-talet, då en annan ny teknologi slog igenom.

Många tror att det var boktryckarteknologin ensam som gav oss mångfalden av skrivna ord. Men boktryckarteknologin är bara halva sanningen bakom den rika utveckling av litteraturen som vi idag kan njuta av. Under 1600-talet var det tryckerierna som tjänade pengarna. Var en bok framgångsrik, tog andra tryckerier den för egen utgivning, utan ersättning till författarna.

Det var dåtidens pirater i full aktion. Att försöka leva på sitt författarskap blev utsiktslöst. Utbudet av böcker blev begränsat till det som tryckarna lätt trodde sig kunna sälja. Tryckerierna konkurrerade ut varandra och blev olönsamma. Mot slutet av 1700-talet var det en bransch i förfall.

Först med den franska revolutionens upphovsrättslag 1793 kom den verkliga explosionen av tryckta ord. Envåldshärskarens kontroll av konsten med hjälp av makt och pengar ersattes av upphovspersonens äganderätt till sina verk. Det gav möjlighet till egen försörjning och oberoende. Det gynnade det fria ordet och det fria samtalet. Tryckerier konkurrerade inte genom att stjäla, utan genom att specialisera sig. Mångfalden ökade. Det är alltså upphovsrätten vi har att tacka för dagens utbud av skrivna ord. Upphovsrätten är tvilling till tryckfriheten och därmed en del av själva fundamentet för vår demokrati.

Att tro att ett internet fritt från upphovsrättsligt skydd långsiktigt skulle bidra till ett rikt kulturutbud är historielöst och naivt. Upphovsrätten är själva förutsättningen för mångfald – oavsett teknologi – i varje modernt och civiliserat samhälle.