Tiotusentals bubblor, hörn, kanter och gropar att rengöra och därtill gammal bilvax, korrosion, ärgad koppar, emalj och nickel. Si, där har vi en mardrömsblandning för vilken konservator som helst.

Men när de sex konservatorerna på Actas konserveringscentrum såg Walter Bengtssons storslagna utsmyckning i Kaknästornets entréhall hukade de inte. 20 års erfarenhet på Riksantikvarieämbetets konserveringsavdelning gjorde att de vågade ta sig an jobbet. Dessutom var den flera meter långa och höga väggreliefen Spelrum futurum en utmaning som var svår att stå emot.

–Det här är ett jätteprojekt, men hemskt roligt. Efter att ha gått igenom konstverket flera gånger lär man känna det och blir så småningom god vän med det. Det är skoj att se hur konstnären och hantverkarna har arbetat. Vi upptäcker nya saker hela tiden, säger konservator Annmarie Christensson.

Skulptören, målaren och grafikern Walter Bengtssons blänkande väggrelief ses som en hyllning till tekniken och visar hur man uppfattade den tekniska utvecklingen på 1960-talet.

Här finns ett landskap av futuristiska slingor, knopar, stänglar och rundlar. Ser man noga efter kan man även upptäcka flera livsbejakande figurer med plirande ögon bland relieferna, och i vissa delar av konstverket infinner sig illusionen av ett dekorerat rymdskepp.

Konstverket stod till en början ute i det fria innan det hamnade under tak. Regnvattnen och luftens föroreningar har bildat hårda, cementaktiga avlagringar över emaljen och gett kopparen en grön ärgad struktur. Därtill täcktes nickeln och kopparen ursprungligen med bilvax som putsades upp och gav glans, men som under årens lopp mattats och sedermera blivit ett kärt tillhåll för damm och annan smuts.

Personal på Statens konstråd som ursprungligen beställt väggreliefen såg problemen.

–Vi har omkring 1500 skulpturer, målningar och utsmyckningar runt om i Sverige och på de svenska ambassaderna, och när vi höll på med en inventering upptäckte vi skadorna på konstverket, berättar konservator Jessica Nilsson.

Eftersom Spelrum futurum är tillverkat av kopparplåt som patinerats, och nickel och emalj har använts som dekor i reliefen, är verket ur konserveringsaspekt så komplicerat att det inte duger med en enda konserveringsmetod. Olika tekniker, vätskor och putsningar krävs för jobbet.

Till metoderna hör dammsugning och rengöring med borstar och penslar. Till detta kommer basiska rengöringsmedel och försiktig användning av svaga syror.

–Korrosionen måste vi bearbeta mekaniskt och med olika svagare kemikalier. Men när emaljen kommer mitt i alltihop går vi över ytorna väldigt smått, säger Annmarie Christensson.

Och då kommer tandläkarborren fram, för dagen försedd med gethår. Konstverket är på ungefär 70 kvadratmeter, så fastighetsägarens representant i Kaknästornet, Rolf Nordgren på Teracom, inser att här finns ”lite att göra.”

–Men det är ett spännande konstverk och en del av Kaknästornets utsmyckning som vi kommer att göra fint och mer framträdande, säger han.

Walter Bengtssons storslagna skulptur tog ett och ett halvt år att tillverka. Den stod klar till invigningen av Kaknästornet, och beräknas vara återställd i sin forna glans om ungefär två veckor.