En gång i tiden tog jag mina kvinnliga bekanta i hand, men nu anses det oartigt om jag inte kysser dem på kinden. Hur många gånger då? En kvinnlig svensk ambassadör tycker att det räcker gott och väl med en gång och vill inte bli nerkladdad av närgångna män. Min belgiska kollega skulle däremot bli förolämpad om jag inte kysste henne tre gånger; höger, vänster, höger. De flesta kvinnliga vänner kysser jag på kinden, men någon gång blir jag kysst på munnen av kvinnor, med vilka jag i övrigt inte har några mera intima förhållanden.

Så här var det inte för 20 år sedan. Det pussades föga. Dessutom: vi män tog varandra i hand med fasta svenska handslag och sade god dag och tjänare. Nu börjar även herrar i min uppseglande pensionärs­ålder omfamna varandra. På tillställningar ser vi närmast ut som ryska förpuppade kommunistpampar, när vi står i hallen med ytterkläderna på och kramar varandra.

Vad är då kyssen? Linné frågade sig undrande ”Hwarför kössas meniskor?” Freud förklarade en gång i tiden att modersbröstet förbereder oss för kyssen ifrån den älskade. Kyssmatandet, det vill säga att tillföra föda från en mun till en annan, använde redan de gamla grekerna och detta tillämpas fortfarande av vissa naturfolk, liksom naturligtvis av en rad djurslag. En kyss kan ses som en sammanfattning av hela människosläktets historia från barnets ammande till den erotiska kyssen, som har beskrivits som ett diande på låtsas. Att kyssas är att erbjuda sin partner de mjuka och mest sårbara delarna av kroppen utan rädsla och oro.

Medan manliga och kvinnliga könsorgan uppenbarligen är helt olika utformade ser läpparna praktiskt taget lika ut hos män och kvinnor. Kyssen är en akt som båda parter utför med samma sorts organ, men det betyder inte att kyssen saknar könsspecifika effekter. Man har sagt att kyssen blåser revelj för en uppsjö av hormonella, neurologiska och muskulära signaler. Sex börjar i hjärnan och projiceringen i hjärnans motoriska centrum för läppar och tunga tar mycket större utrymme än för könsorganen, som trots all fantasi likväl utför relativt schablonartade aktiviteter.

Kyssen väcker sensationer, ger ett stresshormonpåslag och påverkar i sista hand ­naturligtvis könsorganen. Dessvärre är det inget särskilt bra sätt att bli av med kalorier – någon har på ett obegripligt sätt kalkylerat att man inte gör av med mer än sex kalorier i minuten under en lång puss. Pulsen kan å andra sidan stiga kraftigt upp mot 150 slag i minuten, och man kan nå orgasm genom att kyssas. Någon (Blandaren?) ansåg sig ha påvisat att man vid en kyss mottog minst 67 bakteriekolonier, men tröstade sig med att man i logikens namn rimligen borde bli av med lika många.

Kyssen som uttryck för en sexuell invit är i sista hand resultatet av en extremt komplicerad mekanism, som handlar om vägen till rätt partner. Rent allmänt vet vi om både människor och djur att ”kaka söker maka”. Det gäller att hitta en partner som är relativt likartad för att inte genetiskt skada avkomman, men samtidigt avvikande nog för att ge genetiskt spelrum.

När vi kysser någon vi uppskattar är detta i sista hand resultatet av en rad komplicerade faktorer. Forskare har funnit att vi upplever attraktion till en partner av en rad skäl som är hormonella, sociala och allmänt positivt fertilitetssignalerande. Symmetri i kroppen och i ansiktet signalerar en god uppväxt. Detta visar sig i många fall vara en egenskap hos till exempel filmstjärnor, som gör att just dessa uppfattas som attraktiva. Intressant är också att det finns faktorer som gör att vi inte vill kyssa vissa människor. Män uppges kunna identifiera, medvetet eller omedvetet, ”brunstsignaler” hos kvinnor, som gör att de blir intresserade eller avtända. Även stressnivåer kan sända negativa signaler.

I ett primärt biologiskt taktikspel gör honorna en bedömning av oddsen för att öka överlevnadschanserna och spridningen av just sina gener och avkomma. Flera hanar kring honan kan till exempel utgöra en skyddsfaktor i sådana samhällen, som tillämpar polyandri. Honor som frivilligt får välja partner gör en rad taktiska val vad gäller hanens fysiska och sociala kompetens. Hög testosteronhalt innebär visserligen minskat immunförsvar, men en hane som är tät och fin i pälsen och dessutom rejält potent upplevs som en plusvariant. Evolutionen går inte i repris. Därför är det svårt att vetenskapligt kartlägga turerna kring partnervalets betydelse över tusentals generationer.

Kyssen i sin sexuella bemärkelse är en startsignal till förspelet. Den man kysser kanske skall ses i ett mycket mer komplicerat biologiskt sammanhang än bara som träffen efter jobbet, partnern på dansbanan eller hånglet på skoldansen. När vi år 2007 firar Linnéjubileum kan det vara intressant att notera att Linné för mer än 200 år sedan funderade över vad som hände när män och kvinnor ”tillsammans gå”.

Kärlek utlöser en rad händelser i det centrala nervsystemet och leder bland annat till en ökad frisättning av hormonerna oxytocin och vasopressin. Det kan till exempel bidra till att förklara varför hudkontakt, som vid en kyss, ger positiva och emotionella signaler på rent fysiologisk grund, gör oss tända. Sjukdomen ”kissing disease” är populärnamnet för körtelfeber, mononukleos, och har fått sitt namn därför att den sprids framför allt mellan ungdomar. Någon evidensbaserad uppfattning om huruvida kyssen i realiteten har betydelse för sjukdomsuppkomsten har vi dock inte.

Vårt sätt att umgås socialt genom att pussas på tillställningar speglar svensk kultur och sedvänja. I andra delar av världen tar man knappt i varandra offentligt och skulle aldrig komma på idén att kyssas. Japanerna betraktar kyssandet som en del av sexualakten, och detta håller man för sig själv och visar inte upp i offentlighetens ljus. Tillgivenheten visar japanerna genom att uppträda artigt och vänligt, men inte genom att pussa på varandra. På Trobrianderna i Sydostasien hade västerlänningarna aldrig sett invånarna kyssas, men detta berodde på att man inte förstod hur kyssandet egentligen gick till. Där var kyssen enbart förbehållen sexualakten. I kärleksvisor från denna del av världen är man dramatisk och berättar om hur man biter partnern i läppen så att blodvite uppstår, eller biter av varandra ögonfransarna som våldsamt uttryck för sin kättja!

Ett populärt sätt att beskriva obekanta eller oönskade företeelser är att nedsättande döpa dem efter ett annat land. ”Dutch courage” är mod man får efter att dricka sprit, och ”Dutch treat” betyder att man betalar för festen själv. Könssjukdomar kallas för engelska sjukan i Frankrike och franska sjukan i England, men både på tyska och franska kallas djupa kyssar, där man använder tungan, för ”franska kyssar”. I detta fall är fransmännen inte missnöjda med att ha namngivit ett spännande beteende.

För flertalet djurarter innebär samlaget att inträngandet sker bakifrån, och i den positionen får många honor orgasm, vilket självfallet är ändamålsenligt för släktets fortbestånd. Någonstans i vår forntid föddes idén att ha samlag ansikte mot ansikte, och därigenom uppstod förutsättningar för kyssen. Dvärgschimpansen och orangutangen fortplantar sig ansikte mot ansikte, vanliga schimpanser kysser med öppen mun men inte med tunga, medan dvärgschimpanserna har lärt sig att kyssas ungefär som människorna. Dvärgschimpanserna använder också sex och kyssar som ersättning för aggressioner, och det är honorna som anger tonen. Kyssar används för att skapa lugn i flocken, samla gruppen efter framgångsrik jakt och återställa ordningen.

Om kyssen har skrivits oändliga mängder poesi från det att skrivkonsten har upptäckts till dansbandslåtarnas mekaniska rim på hjärta–smärta och kyss–nyss. Redan från antiken vidhåller man att mer är bättre än mindre. Poesin fullkomligt överflödar av beskrivningar, där man försöker trycka på sin älskare så många kyssar som någonsin är möjligt.

Man kan stjäla en kyss som ett uttryck för en oral kontakt utan att partnern medverkar, och att kvinnor säger ”nej” när de menar ”ja” har poeterna känt till i tusentals år. Att kyssa spetälska är en symbolisk akt som under medeltiden har uppfattats som den mest vittgående form av botgöring. Detta var långt innan man ens kunde ha uppfattningen att lepra förmedlades av en mikroorganism, även om denna faktiskt hör till de minst smittsamma som vi överhuvudtaget känner till.

Med kyssen har vi genom historien kunnat förmedla andra egenskaper. Man ansåg till exempel att häxors själar vigdes åt djävulen genom kyssar. I slutet på 1100-talet, under en hövisk riddarepok när män och kvinnor pinades av ständigt otillfredsställda drifter och kyrkans makt var all­omfattande, gällde det att införa regler för umgänget som gjorde det möjligt att i någon mån ha kontakt med det motsatta könet utan att gå för långt. I boken om den höviska kärleken beskriver prästen Andreas Kapelanus att man har rätt att gå så långt som till kyss och omfamning – men inte längre. Den höviska kärleken blev en form av regelstyrt schackparti där man kunde hålla om varandra, kyssas och hångla men inte fullfölja ett samlag. Den me­deltida romansens grundprincip var att se men bara röra lite, men naturligtvis bröt man mot spelreglerna. De medeltida trubadurerna sjöng aldrig om fullbordad kärlek men talade ofta om kyssar. Intrigen i den medeltida romansen om den vackra högättade damen i nöd, som räddas av riddaren på sin ädla springare lever fortfarande kvar i vår tids vilda västern-filmer med slutkyss i motljus och solnedgång.

Vampyrens bettkyss har intresserat många, framför allt under 1800-talets senare del, när Dracula-legenden blev bok. Vampyrens kyss är ju egentligen ett bett och innebär bara utdelning för den ena parten. Kyssen i Edward Munchs målning är ju ingalunda upptakten till en trevlig lördagskväll i sängen utan gestaltar kvinnan som vampyr på väg att bita mannen, som hjälplöst underkastar sig.

Judaskyssen är beteckningen på ett av historiens mest kända förräderier. Den leder till att Judas slutligen tar livet av sig när han inser vad han har gjort. Judas använde kyssen – ett uttryck för en kärleksakt – till dess rena motsats. Sam­tidigt var det ju uppenbarligen också Guds yttersta mening enligt Bibeln, att Jesus skulle förrådas för att slutgiltigt hamna på korset.

Judas kyss är faktiskt inte den enda dödskyssen i Bibeln. I andra Samuelsboken kysser Johab sin frände Amasa och ger ­honom samtidigt en svärdsstöt i underlivet så att ”hans inälvor rann ut på jorden”. Och i första Moseboken lurar Jakob sin blinde fader Isak genom att klä sig i Esaus kläder. Jakob ser inget – men luktsinnet finns kvar och kanske också gammaltestamentliga signalsubstanser och därmed välsignar och kysser Isak fel son.

Var placerar man då kyssen? Ju mer likartad i rang, desto högre upp på kroppen kysser man. Jämlikar kysses i ansiktet, men med större socialt avstånd placeras kyssen i mera distal riktning via handen, foten och i värsta fall bara den jord som den överlägsne fursten, biskopen, påven eller den älskade trampat på.

Fransmännen var faktiskt inte först med kindkyssandet. Engelsmännen kysste varandra redan på 1400-talet med stora gester och bullrande omfamning. Först senare flyttade den sociala kindkyssen till Frankrike och vidare till resten av Europa. Franska bönder gav varandra smackande smällkyssar, men undan för undan förfinades beteendet för att ibland bli rena luftkyssar, där man inte ens nuddar kinden på kontrahenten. Den höviska handkyssen som alla sett på bio sedan de tre musketörernas tid har nästan helt försvunnit från Västeuropa, men finns fortfarande kvar i Östeuropa och Österrike och ”Küss die Hand, gnädige Frau” är en lite ironisk men fortfarande existerande österrikisk hälsningsfras. I den tyska schlagern sjunger mannen att han kysser hennes hand – men drömmer om hennes mun. Så kan man också sublimera driftslivet.