En okänd granne har döpt sitt trådlösa nätverk till ”Det_ska_vara_tyst_efter_kl_22”. Ett genialiskt val som samtidigt speglar den tid vi lever i. De trådlösa nätverksnamnen har blivit den nya arga-lappen; sättet som vi kommunicerar obehagliga ämnen med vår omgivning på.
Med tanke på det konfliktsökeri som dominerat tv-tablån det senaste decenniet borde vi egentligen vara bättre på att ställa främlingar mot väggen. Det har ju bråkats på bästa sändningstid sedan slutet av 90-talet. Men det är samtidigt inte konstigt att vi försöker undvika att ta tag i våra konflikter med grannarna.
Vårt boende har allt mer kommit att belysas av ett tvångsmässigt sken. Det var länge sedan som hemmet var en borg, det är idag i stället våra fluffiga luftslott. Utanför fönstret står Ernst Kirchsteiger ständigt redo med hammaren i högsta hugg.
För vad vore numera en svensk sommar utan Ernst? I torsdags var det premiär för årets upplaga av Sommar med Ernst (TV4 klockan 20) där livsnjutaren Kirchsteiger tar sig an en sjölada i Värmland. Humlor surrar, hästar gnäggar och där på fönsterblecket sitter värmlänningen själv och skissar på sommarens projekt. Förutom att bygga hus av den obeboeliga ladan ska han pyssla och laga mat. Samt utmana Luther i oss alla.
Nog blir det en större ansträngning att blunda för husfärg som flagnar när Ernst och hans team krattar grus från ladans golv och måttbeställer plankor att snickra golv av. För det räcker inte längre med att pyssla ihop livets beståndsdelar utan nu ska vi även bygga vår egen köksbricka av några gamla fönsterluckor. Innan Kirchsteiger lagar maten snickrar han ihop ett kök utomhus. Och så plötsligt – samtidigt som han knyter ihop projektet med orden ”man tager vad man haver” – har han byggt en stol och fixat en nackkudde av fårskinn.
”Du är vad du renoverar” har blivit den nya tidens måttstock. Framhejad av tv-världens händiga män som spikar, myser och fostrar en folksjäl som kommer att koka av passiv aggressivitet. För all denna trivsel måste givetvis ta vägen någonstans. Det är bara att tänka sig alla framtida avsnitt av Grannfejden där Robert Aschberg får jobba dubbla skift för att mäkla fred mellan landets alla frustrerade myssnickrare.
Samtidigt bakar Leila Lindholm efterrätter, som hon presenterar på en hiskelig franska, någonstans på den kontinentala landsbygden. I Leila bakar i Frankrike (onsdagar klockan 20 i TV4+) står Lindholm i ett kök inrett med pasteller, porslin och emalj. Det är mindre förföriska blickar och mer felsägningar än i hennes övriga program men lika gott om livsnjutarpornografi. Den ena bygger drömmar, den andra bakar dem.







