Rabén & Sjögrens plan var att byta det laddade ”n-ordet” mot något mer passande som färgad eller svart, men Sveriges författarfond som förvaltar författaren Åke Holmbergs verk nekar eftersom de anser ”att det skulle förändra bokens karaktär”.

– Neger är ett ord med rasistisk klang, men kan i det här sammanhanget också ses som en del av ett kulturarv. Styrelsen fattade dock beslut att inte acceptera att ordet ströks eller byttes ut, säger Mats Söderlund ordförande i Sveriges författarförbund.

Men när det gör att boken inte längre säljs av förlaget, är det inte bättre då att ändra i originaltexten?

–Man kan tycka att det är lite synd och jag kan förstå förlaget som inte vill stå för texten i dagens kulturklimat, men de hade i sin tur kunnat agera annorlunda. Skriva ett förklarande förord exempelvis.

Cecilia Nilson, publicistisk chef på Rabén & Sjögren:

–Vi ha gett ut Ture Sventonböckerna flera gånger genom åren, men tyckte det var dags att redigera bort ordet som känns förlegat och negativt laddat. När det inte gick väljer vi att inte återutge Ture Sventon i Paris, säger hon.

Nu får hugade spekulanter hålla till godo med andra Sventon-äventyr där det äts temlor i mängd, medan historien om fru Smiths sommarslott som försvann, på sikt riskerar att falla i glömska.

Diskussionen om formuleringar i barn- och ungdomslitteratur som klingar alltför fördomsfullt, är långt ifrån ny. Mest känd i Sverige är kanske debatten om Pippi Långstrumps pappa Efraim Långstrump som var ”negerkung”. En ”titel” som skrevs om i senare utgåvor. Det belgiska förlaget som gett ut seriealbumen om Tintin ställdes inför rätta för Tintin i Kongo. I den välkända sångboken Nu ska vi sjunga (Almqvist & Wiksell) finns visan Familjen krokodil – där andra versen glatt råder den långsvansade samlingen att ”dra åstad, vandra i rad till gamle niggerdoktor Pillerman” – dock kvar.

–Ordet nigger är klart nedsättande i alla sina former, säger Birgitta Lindgren på Svenska språknämnden bestämt.

Hur ser du på ordet neger, som inte hade samma laddning på 40- och 50-talen?

– En dag kanske ordet kan återupptas, men då måste gruppen som känt sig kränkt ta initiativet. Det hjälper inte om du eller jag inte tycker att de har en rasistisk innebörd.

Hur bör man då hantera gamla verk som innehåller den här typen av vokabulär?

–Å ena sidan ska man vara så trogen författare och original som möjligt. Å andra sidan går det ofta att ersätta kränkande ord utan att egentligen förvanska ursprungstexten, snarare underlätta en modern läsning. Det är en bedömningsfråga, säger Birgitta Lindgren.

Ture Sventon i Paris gavs ut för första gången 1953. Författare Åke Holmberg och illustratör Sven Hemmel.