Stockholmsoperan är för gammal, för sliten och för liten. Det tycker både politiker och operachef och att det därför är dags att bygga en ny opera. Men en majoritet av svenskarna tycker inte att skattemedel ska läggas på ett nytt operahus. Det visar en undersökning som Sifo har gjort på SvD:s uppdrag. Frågan löd: ”Kungliga operans ledning i Stockholm vill bygga ett nytt operahus för 3-4 miljarder kronor, i huvudsak finansierat av staten, eftersom det gamla är omodernt. Tycker du att ett nytt operahus ska byggas i Stockholm eller skall det inte byggas?”
17 procent i riket och 23 procent i Stockholm svarade att de tycker att ett nytt operahus ska byggas, 73 respektive 64 procent att de inte ska byggas, resten vet inte.

Svaren i Sifoundersökningen följer vad som kan förväntas ur ett typiskt klass- och utbildningsperspektiv. De mest positiva återfinns bland högutbildade och egenföretagare. Och således finns det största motståndet bland personer med enbart grundskola och gymnasium samt arbetaryrken. TCO- och SACO-anslutna är något mer positiva än LO-kollektivet och medelålders (30-49 år) ser hellre en ny opera än den yngre gruppen (15-29 år), där hela 80 procent tycker att det är en dålig idé.
Förutom att operan vid Gustav Adolfs torg erbjuder usel arbetsmiljö är det för litet för att ta emot internationella gästspel. Ett annat skäl som anförts i debatten - som gjort att arkitekter redan börjat skissa - är att det skulle kunna bli en arkitektonisk vitamininjektion, efterlyst av många. Även skrytfaktorn har figurerat; ett flott operahus skulle dra internationella blickar till sig och därmed till Stockholm.

I Stockholms stadshus är såväl moderater som socialdemokrater positiva. Men bland moderata väljare är 68 procent negativa och 75 procent bland de socialdemokratiska väljarna.

Går ni i otakt med era väljare?
- Nej, det är politikernas uppgift att peka ut riktningen och att få människor att tro på vår vision om stadens utveckling, säger finansborgarrådet Annika Billström, s.
Hon säger att man måste tala mer om idéerna och visa modeller på spännande arkitektur för att folk ska kunna ta ställning.
- Det viktiga är att vi satsar både på nationella institutioner och det lokala kulturlivet. Jag har entusiasmerats av operachefen Anders Franzéns visioner att bredda utan att sänka.

Stockholmsmoderaterna har valt att inte kommentera Sifosiffrorna, men Kristina Axén-Olin, m, har tidigare sagt till SvD att hon är en stor förespråkare för ett nytt operahus. ”Men vi måste investera försiktigt, jag är bekymrad över att det blir mer och mer kommunen som betalar och inte staten.”
- Att tala om det som en rent statlig angelägenhet tror jag inte är en framkomlig väg, säger däremot kulturminister Leif Pagrotsky.

Anders Franzéns mål är att ett invigningsdatum ska vara spikat för Stockholms nya operahus innan hans förordnande på Kungliga operan går ut om tre år.
- Tiden är inne, det finns mycket pengar i svang. Det är dåligt om Sverige som enda land i Norden inte kan kosta på sig ett nytt operahus, säger han. Dessutom har vi en hajp utan like nu, varannan föreställning är utsåld.
Däremot ser inte heller han en helstatlig finansiering som realistisk i dag, utan tror på ett kombinat av stat, kommun och näringsliv.

Statistik kan som bekant läsas åt olika håll; siffrorna visar att ”nästan tre fjärdedelar av svenskarna” är emot. Men också att ”nästan var fjärde stockholmare” är för, vilket Anders Franzén är positivt överraskad av.
- Sett i perspektivet att det är en konstart som omfattar en mindre del av befolkningen är det väldigt bra siffror.
Med ett nytt operahus menar han att fler kan nås av opera och balett. En öppen arkitektur, en intimare scen för opera i kammarformat, experimentella program, barn- och ungdomsverksamhet och en juste restaurang och butik skulle kunna locka in många nya besökare.
Anders Franzén anser att regeringen måste ”sätta ner foten” snart. Och Leif Pagrotsky är inte negativ och tror att ett nytt operahus skulle vitalisera Stockholm.
- Ett nytt operahus skulle göra mig glad. Men det är inget löfte!