Doften av regnvåt mylla, röda äpplen som glänser i höstsolen, känslan av att plocka en egenodlad tomat. Varje hobbyodlare vet att trädgården kan vara en lisa för själen, en kunskap som sjukvården nu tagit till sig för att läka en trött och stressad själ. Att använda sina sinnen, skaparkraft och kropp genom att vistas och arbeta i det gröna kan få senildementa att minnas, psykiskt sjuka lugnare och skadade att känna mindre smärta.

På Haga Hälsoträdgård i Stockholm rehabiliteras människor som drabbats av utmattningssyndrom, utbrändhet. Trädgården är indelad efter olika kravnivåer, i en stigande skala från vila till aktivitet, representerade med varsitt rum i ett växthus bakom Fjärilsmuseet i Hagaparken. Deltagarna i projektet får lära sig skillnaden mellan arbete och vila, och att det behövs en balans mellan de båda. Många av deltagarna har varit sjukskrivna länge, ofta i flera år, och de flesta är kvinnor. Programmen är individanpassade och behövs det mer än de tolv veckor som ingår i programmet får man
det.
- Det finns inget rätt eller fel i naturen, därför blir det lättare att möta sina brister där. Ofta har vi patienter som varit väldigt kompetenta i sina yrken, men i naturen behöver du inte vara perfekt, säger projektledare Yvonne Westerberg.
Hon är arbetsterapeut i botten och var initiativtagare till Sinnenas trädgård för äldre på Sabbatsberg i Stockholm.
För utbrända är det viktigt att trädgården signalerar och ger vila. Den ska förmedla sinnesintryck utan krav. Extra kravlös upplevs den vilda naturen och därför har även en del av det femtusen kvadratmeter stora grönområdet utanför växthuset lämnats orörd.
- Jag har även låtit vissa delar i min egen trädgård hemma växa helt vilt, eftersom det finns något befriande i det, säger Yvonne Westerberg.
Naturen påminner oss om livets gång, om liv och död men också återkomst. Det är viktigt att bli varse att precis som det blir en ny vår kan man få ett nytt liv, inte minst för någon som förlorat sitt jobb, inkomster och kanske familj.

Det första rummet i
Haga Hälsoträdgård är tänkt för vila. Stilla vatten, grus, sten och vilstol ska påminna patienten om det. I rum och steg två ska det finnas tid för eftertanke. Här kan man lägga sig ned på golvet och hitta sig själv genom att känna sin kropp. Ett rabattliknande utrymme med bark är tänkt att promenera på, för att få använda fotsulorna till vad de är avsedda för, nämligen att gå på olika ytor. Det tredje rummet används för möten och samtal, men också för information om till exempel utbrändhet. Därefter kommer ett lusthus tänkt för evenemang och utställningar och allra sist i trädgården finns odlingssängar för olika växter, ett utrymme för aktivitet. Tomater, gurkor och sticklingar odlas här, alla under olika förutsättningar.
- Det finns en tydlig symbolik. Det går inte att skynda på ett frö att växa och om plantan inte får den omvårdnad den behöver, vissnar den och kanske till och med dör. På samma sätt behöver vi värna om oss själva och våra behov, säger Yvonne Westerberg.
På Haga Hälsoträdgård anser man
att alla delar i livet hänger samman och arbetar därför ur ett holistiskt perspektiv. Beteendemönstret att ta ett för stort ansvar på arbetsplatsen plockar man ofta med sig hem, vilket patienterna görs medvetna om.
- Enbart samtal räcker inte. Aktivitet är också viktigt, att få skapa, känna och få tillgång till sina sinnen. Många som kommer hit har aldrig hållit på med en trädgård, utan ofta tillbringat dagarna framför en dataskärm med att tänka och analysera, säger Yvonne Westerberg.
I projektet med hälsoträdgården arbetar en sjukgymnast, två arbetsterapeuter, en kurator och en trädgårdsmästare och man har även tillgång till läkare och psykolog.
Trädgårdsterapins användningsområden är många, till exempel kan den användas inom psykiatri och för smärtlindring. Verksamheten på Haga Hälsoträdgård är tänkt att så småningom även omfatta rehabilitering av hjärnskador och olika smärttillstånd.
Förr anlades sjukhus i stora parker, medan utsikten från sjukhusfönstren idag ofta är över en parkeringsplats,
kyrkogård eller motorväg. Men studier visar att det finns skillnader i tillfrisknandet om patienter efter en operation får titta på en tegelvägg eller ett grönskande landskap. Den förra gruppen behöver mer medicin, upplever en större smärta och är aggressivare än de som har träd och blommor som utsikt från sjukhussängen. På Alnarps Rehabiliteringsträdgård har man sedan 1980-talet bedrivit forskning om hur natur och parker påverkar vår livskvalitet och hälsa. Det har visat sig att aktiviteten i människors hjärna blir högre enbart av att titta på bilder av naturen. Att vistas i naturområden gör att koncentrationsförmågan höjs och blodtryck och puls påverkas.

Birgitta Rapp, forskningsdirektör på Stockholms läns landsting och ingår i referensgruppen till Haga Hälsoträdgård, menar att människors livsrum är i naturen, inte i städer och hus, och att det är viktigt att ta del av den för att må bra.
- Svenskar har en stark förankring i naturen och behov av att få uppleva grönska, som inger oss livsmod och
välbefinnande. Vi är kanske inte medvetna om det, men behovet finns i vår ryggmärg. Utan dagliga sinnesintryck från naturen slocknar vi som människor, säger hon.