Redan innan det första avsnittet sändes SVT i måndags fick både programmet och de tre programledarna Dalia Azzam Kassem, Cherin Awad och Khadiga El Khabiry utstå hård kritik. Den mest extrema åsiktsfalangen menar att programmet är ett försök att islamisera tv, andra hävdar att tre slöjförsedda troende kvinnor får representera alla svenska muslimer. Första avsnittet av serien lockade bara 295 000 tittare, långt under SVT:s målsättning på 400 000 tittare.

Men den hetaste debatten handlar om en konflikt mellan debattören och författaren Carl Hamilton och programledarna. När två av programledarna, med hänvisning till sin muslimska tro, inte ville skaka hand med Hamilton blev han kränkt och godtog inte den muslimska hälsningen. I ett hätskt samtal, som bandats av SVT, säger Hamilton bland annat att en muslim ska ”skaka hand i Sverige. Klarar han inte det så får han bo i en jordhåla, bli eremit.” Det bandade samtalet ligger på SVT:s hemsida, liksom en replik av Carl Hamilton.

Enligt Gunnar Hofverberg, projektledare för Halal-tv, föregicks publiceringen av noggranna diskussioner på SVT.

–Vi övervägde det noga. Men vi bedömde att det är av stort allmänintresse och båda parter diskuterar öppet. Carl Hamilton välkomnar ju själv diskussionen. Jag tycker att inslaget är en blixtbelysning av vad de här tre tjejerna ofta får möta i vardagen, säger han.

Många tv-recensenter har sågat programmet. SvD:s tv-krönikör Annina Rabe är en av dem.

–Hela idén med Halal-tv är vag och otydlig. Dessutom påstås det väldigt mycket i programmet, som aldrig underbyggs av fakta. Då blir det bara lösa påståenden och man undrar vem avsändaren egentligen är, säger hon.

Det är dock inte programledarnas fel, enligt Annina Rabe.

–Tjejerna är tv-mässigt bra. Men det hela är som gjort på slentrian och man babblar bort väldigt svåra ämnen.

Gunnar Hofverberg är inte förvånad över kritiken. Han tror att debatten innan programmet har gjort att förväntningarna på programmet blivit skeva.

–Nej, vi hade snarare blivit förvånade om vi hade lyckats. De som uppfattar programmet som ytligt hade nog förväntat sig ett hardcore-program i stil med Kalla Fakta, och det har aldrig varit vårt syfte, säger han.

Syftet är istället, enligt Gunnar Hofverberg, att lära känna de tre programledarna och deras tankar kring det svenska samhället.

Flera kritiker menar att programmet saknar faktagrund?

–Vi kommer att utvärdera om vi har lagt för lite fokus på fakta.

Journalisten Alexandra Pascalidou ledde i mitten av 90-talet samhälls- och integrationsprogrammet Mosaik i SVT. Hon minns att programmet fick många reaktioner, precis som Halal-tv fått i dag. Pascalidou mordhotades av nazister efter sin medverkan i tv.

–Det här är ett trendkänsligt ämne och reaktionerna går i cykler. För tio år sedan var debatten hög, och nu är vi tillbaka där igen. Det är både laddat och infekterat, säger hon.

Alexandra Pascalidou tror att Halal-tv skulle vinna fler tittare genom att ha en mer granskande attityd till de ämnen som tas upp i programmet.

–Så gjorde vi på Mosaik, vi granskade, nosade och skildrade. Samtidigt är det farligt om en ­public service-kanal börjar stirra sig blind på tittarsiffror. Det viktigaste är att det finns ett enormt behov av att diskutera de här frågorna, säger hon.