”Pictures came and broke your heart, put the blame on VTR” sjöng The Buggles i Video killed the radio star 1979. Radion är förvisso inte död, men nog har bilden firat triumf – konsumtionen av rörlig bild är i dag större än någonsin förut. Även videon befarades döda tv:n, och därefter var det internet. Inget av det har bitit på dumburken i vardagsrummet.
Tv-tittandet i Sverige en genomsnittlig dag har ökat med 21 minuter sedan 1997. Men under 2011 minskade den tid vi lägger på ”vanlig tv” för första gången sedan 2005, visar siffror från Mediamätning i Skandinavien (MMS).
Sedan maj förra året har MMS mätt webb-tv-konsumtion hos tv-bolagen SVT, TV4, MTG och SBS och i dag kan SvD presentera de första årsresultaten. Siffrorna visar att webb-tv-tittandet ökat under året.
– Trenden är att varje månad slås ett nytt rekord. Men enskilda titlar kan få stora effekter på de totala siffrorna, eftersom webb-tv fortfarande konsumeras i ganska begränsad omfattning, säger Tigran Zacharjan på MMS.
Jakob Bjur är medieforskare vid Göteborgs universitet och har forskat på tv-tittande. Han menar att den ökade användningen av playtjänsterna ligger i linje med att tv-tittandet de senaste tio åren har förändrats. Samtidigt som vi ser mer och mer på tv har tittandet också blivit mer individualiserat.
– I ett historiskt perspektiv har tv varit en praktik som många ägnar sig åt på samma sätt – man är bänkad vid samma tidpunkt för att ta del av något som alla diskuterar dagen efter. Det som har skett är att utbudet har ökat och diversifierats. Framför allt playtjänsterna gör att man kan kan etablera sin egen typ av tv-tittande, säger Jakob Bjur.Framför allt playtjänsterna gör att man kan kan etablera sin egen typ av tv-tittande
Jakob Bjur är medieforskare vid Göteborgs universitet.
Webb-tv-tittandet är fortfarande i tid räknat obetydligt i jämförelse med den tablålagda tv:n. I räckvidd, alltså hur stor andel av befolkningen som tittar, är skillnaden inte lika stor, även om tablålagd tv är överlägsen där också.
En titt på topplistorna över de mest sedda programmen på webb-tv i kombination med undersökningar kring medievanor visar att det främst är unga människor som ser webb-tv.
Till de mest sedda programmen hör sådana som Big Brother, Top Model och webbexklusiva Elsas värld. Gruppen 15–24-åringar är också den som traditionellt tittar minst på tablålagd tv och som tvärtemot trenden på 2000-talet minskat sitt tv-tittande. 2011 uppmättes den lägsta noteringen sedan 1998.
– Det finns ett direkt samband: de som har lägst tittande på vanlig tv har högst tittande på internetdistribuerad tv. Unga människor som tittar mycket på webb tittar minst på vanlig tv. Gamla människor tittar minst på webb och mest på vanlig tv, säger Marie Nilsson, vd på analysföretaget Mediavision.
Frågan är om den unga gruppen kommer hitta till tablålagd tv när de har blivit äldre eller om det är en verklig strukturförändring på gång. Jakob Bjur tror att utvecklingen kommer fortsätta, men inte gå särskilt snabbt – om inte någon hittar bättre tekniska lösningar för att ta med sig det tablålösa tittandet in i tv-apparaten.
Så kallade connected tv:s, där tv:n är uppkopplad mot internet och fungerar som en smartphone, är än så länge för krångliga för att det ska slå igenom hos den breda massan, menar Jakob Bjur och flera andra analytiker som SvD talat med.
– Det mest intressanta som jag tror har potential att förändra tittandet är om det växer fram tjänster där sociala medier flyter samman med tv. Där man kan följa vad andra tittar på och se vad ens vänner har för tv-smak, som med Spotify på Facebook. Då kan sättet som vi styrs in i tv-utbudet förändras snabbare, säger Jakob Bjur.
Finns det något negativt med ett ökat individuellt tittande?
– Det finns samhällstänkare som har resonerat kring att vi får ett mindre spektrum av gemensamma upplevelser när publiken fragmentiseras och dras isär. Man befinner sig i olika gated communities där man inte möter varandra. Det kan få demokratiska konsekvenser om människor inte har samma referensramar.
Jakob Bjur tror också att det finns risk för en uppdelning i mediekonsumtionen där vissa befinner sig i en elitmediekonsumtion och andra i en mer renodlad nöjeskonsumtion.
Samtidigt påpekar han att det finns en möjlighet till aktivitet där publiken själva kan bli delaktiga i mediebruset som många tycker är positiv.
GRAFIK: Så mycket tittar vi på webb-tv
LÄS OCKSÅ: ”Siffrorna är inte särskilt relevanta”
