Foto: AP/Paramount Pictures
Inte kunde väl de fler än 2000 passagerarna, som den 10 april 1912 lämnade hamnen i Southampton, tro att de fem dagar senare skulle bli del av en tragedi ute på den iskalla Atlanten. Ännu mindre anade de nog att deras fasansfulla öde skulle bli så omåttligt populärt att det hundra år senare skulle smällas upp på en duk framför en biopublik iförda löjliga glasögon i plast.
Den 6 april har James Camerons elvafaldigt Oscars-belönade Titanic, med Kate Winslet och Leonardo diCaprio i huvudrollerna, nypremiär i 3D-format.
Titanic3D är endast en teknisk uppdatering av filmen från 1997 – regissören Cameron har uttryckligen lovat fansen att ingenting i historien har förändrats (dessvärre för en kompis till mig som sett filmen en miljon gånger men som alltid stänger av precis innan fartyget krockar med isberget).
En gång i tiden hade det låtit som en konstig försäkran men idag – när vi blivit än mer avtrubbade inför att verklighet och fiktion flätas ihop med varandra och historier skarvas för att passa ett bra manus – fyller löftet en funktion. För 2012 är det som om nöjesindustrin har köpt rättigheterna till Titanic-katastrofen. Det är väl bara en fråga innan TitanicII dyker upp.
Eller vänta. Just det. Titanic II dök ju upp för två år sedan men tog sig aldrig – trots den så säljande meningen ”100 years later, lightning strikes twice” – in på biograferna. Att samma person – Shane Van Dyke – såväl skrivit och regisserat filmen, samt spelar rollen som hjälten Hayden som heroisk offrar sig för sin kärlek, ger möjligen en fingervisning om att det kanske var framför allt en (1) person som trodde att det här projektet skulle gå i hamn. Resten av världen verkade främmande inför historien som utspelar sig på fartyget SSTitanicII som i april 2012 ger sig ut för att åka från New York till Southampton. Den globala uppvärmningen gör dock att en grönländsk glaciär smälter och skickar en tsunami ut på Atlanten. TitanicII:s motorer exploderar, fartyget hamnar upp och ner och sjunker sedan. The end.
Våren 2012 är annars full av nöjesindustrins olika versioner av Titanic. Snart kommer även musikalensembler hela vägen från Blackpool till Canberra att stämma upp i sång för att illustrera den olycksaliga fartygsresan.
Musikalen Titanic, som blev en Broadwaysuccé i slutet av 90-talet, kommer i vår att fira nya framgångar över hela världen. I en slags underhållningens variant på gravplundring ska de omkomna från Titanic nu åter igen störas med sång och dans.
I påsk sänder också SVT Downton Abbey-skaparen Julian Fellowes nyskrivna dramaserie som utspelar sig på Titanic. Sin vana trogen – innan Fellowes gjorde succé med Downton Abbey skrev han ju ett Oscarsbelönat herrskap och tjänstefolk-manus till filmen Gosford Park – är det andraklasspassagerarna och besättningen som han sätter i fokus.
”Julian Fellowes lovar en ny vinkel på Titanic” berättade The Guardian-rubriken när projektet avslöjades förra våren. I ett nobelt förmedlat försök att göra rättvisa ska nu de sämre bemedlade passagerna också få sina historier påhittade av en professionell penna. Den finaste medalj en nöjeslysten eftervärld kan ge.







