Regeringen slopar kravet på att kulturtidskrifter måste gå med förlust för att få statligt bidrag. Dessutom görs stödet för kulturtidskrifter teknikneutralt, så att till exempel nättidskrifter och pappersmagasin ska kunna bedömas jämbördigt. Båda förändringarna ses som nödvändiga moderniseringar, dels för att förlustkrav i längden blir kontraproduktivt, dels för att de digitala distributionsformerna numer är lika självklara som papper.

Men samtidigt skriver regeringen i det nya förslaget att begreppet ”kulturtidskrift” måste definieras om, annars kan alla tidskrifter i hela landet ansöka om statligt stöd över kulturbudgeten.

I praktiken innebär det att regeringen begär att Statens kulturråd ska sovra bland tidskrifterna på stödlistan. Fokus bör nämligen inte längre ligga på ekonomisk eller social debatt, utan på kultur i vid bemärkelse, om stöd ska kunna ges från och med 2011.

Enligt Siri Reuterstrand, ordförande för föreningen Sveriges kulturtidskrifter, är det en lång rad tidskrifter som skulle kunna förlora eller få minskat stöd:

–Det blir så klart frågetecken för tidningar som mest tar upp andra ämnen än kultur. Det gäller till exempel tidningar som Afghanistan-nytt, som skriver om konflikter i främmande länder, eller Arena, som fokuserar på samhällsfrågor. Frågetecken kan det också bli för Divan som handlar om psykologi och en rad andra, till exempel Fältbiologen, Miljötidningen, PockettidningenR, Psykoanalytisk tidskrift, Socialistisk debatt och tidningen Socialpolitik, tror Siri Reuterstrand.

– Även min egen tidning KRUT, som skriver om utbildningsfrågor, skulle kräva en mycket vid tolkning av kulturbegreppet för att inte drabbas, säger hon.

I år var det 103 tidskrifter på papper och 16 på nätet som fick dela på 17,8 miljoner kronor från kulturdepartementet.

Enligt kulturdepartementets nya definition av en stödberättigad kulturtidskrift måste den främst vända sig ”till en allmän publik med kulturdebatt i vid mening, eller huvudsakligen ge utrymme för analys och presentation inom kultur och konstarter”. En avgörande skillnad mot tidigare är att stöd för ekonomisk och social debatt inte längre nämns.

Förändringen ska nu ut på remiss, men vid Kulturrådet sa generaldirektör Kenneth Johansson att ”kultur” skulle kunna tolkas så generöst att nästan inga av dagens tidningar nödvändigtvis måste plockas bort från stödlistan.

Så även Afghanistan-nytt kvalar in som kulturtidskrift?

–Viss förändring blir naturlig, men det blir en generös tolkning.

När SvD även ringer upp kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth, understryker hon dock att en snävare tolkning av ”kulturtidskrift” är helt nödvändig. I tveksamma fall får tidskrifterna helt enkelt profilera sig med mera kultur och det gäller även de invandrartidningar som hittills får tidskriftsstöd från kulturdepartementet, menar hon.

– Det finns dessutom en kvalitetsaspekt på kultur som Kulturrådet ska väga in, säger Lena Adelsohn Liljeroth.

Hon understryker att Kulturrådet i framtiden måste se till att tidskriftspengarna räcker till många flera kulturtidskrifter på nätet, där publiceringen är mycket billigare och där de unga finns idag.

Socialdemokraternas kulturpolitiske talesman Leif Pagrotsky riktar skarp kritik mot den snävare definitionen av kulturtidskrifter.

–Vi har under en längre tid haft en debatt om mångfald och oberoende inom kultur och massmedier. Att i det läget slå undan benen på seriösa och uppskattade samhälls- och debattidskrifter som Expo, Arena och många invandrartidningar är allvarligt.

Att kultur definieras ”i vid mening” är generösare än kulturpropositionen vilket välkomnas av tidskriften Bangs chefredaktör Sonja Schwarzenberger:

–Bang är kulturdebatt i vid mening. Men när slutar ekonomi och samhälle att vara intressant för en kulturdebatt – och varför?