Föreställningen Siv sover vilse handlar om att sova över hos en kompis för första gången. Hur känns det egentligen när pappa eller mamma har gått hem och man själv ska vara kvar?

Efter ganska mycket bus somnar kompisarna Siv och Cerisia till slut, men inte alls på det viset som Cerisias föräldrar hade bestämt. Cerisia kunde nämligen inte somna på madrassen på golvet, så hon lägger sig i sin säng. Trots att det var meningen att Siv skulle sova där. Då hörs ett medlidsamt ”ååhh...” från publiken.

Sedan börjar konstiga saker att hända. Siv ger sig av, ut i det främmande hemmet, för att leta efter Cerisia, som är borta. Om det sker i drömmen eller på riktigt får barnen fundera ut själva.

Pjäsen bygger på boken med samma namn av Pija Lindenbaum.

–Jag tycker om Pijas sätt att berätta. Det är inte samma sak i bilden som i texten – handlingen drivs framåt av visuellt berättande, säger Bengt Andersson, regissör på Teater Tre.

Nästan alltid handlar Bengt Anderssons pjäser om något som är okänt och nytt för barnen. Som att sova över hos en kompis för första gången. Men det kan också handla om igenkänning, som när man är osams med sin bästis.

–Teater för barn är sann folkteater, levande och okonstlad och väldigt nära deras egen lek, säger han.

Utmaningen, tycker han, är att hitta en överenskommelse med barnen, att de är med på det skådespelaren försöker gestalta. Ett exempel på det här, är att den lilla dockan Siv spelas av en man, utan att han förställer rösten. Han är fullt synlig och närvarande när han håller i Siv, fast är egentligen inte där.

–Om jag har publiken med mig kan jag få dem att tro att en kopp är en båt och jag, trots att jag är alldeles för stor, ska få plats i den, säger han.

Det vanligaste misstaget är, enligt Bengt Andersson, att tro att barn accepterar att en vuxen spelar barn. Det fungerar sällan. Eller när man har så viktiga saker att berätta att det sker utan att man har den unga publiken med sig. Barn och unga behöver teatern eftersom det uppmuntrar till lek och fantasi, menar han.

Helt klart finns det mycket att välja på för den unga publiken i höst. En mängd pjäser visas runt om i Stockholm, allt från Unga Dramatens Hjärtats beatbox som är riktad till något äldre barn, till Klas Klättermus för barn i treårs-åldern på Teater Bambino och just Teater Tres Siv sover vilse som i skrivande stund spelas inför en entusiastisk publik från fem år och uppåt.

Siv har precis vaknat där på scenen och sitter i skåpet under diskbänken tillsammans med Cerisia. Pappa ropar, han har kommit för att hämta henne.

–Det var inte så roligt att sova över, bara lite.... säger Siv och kramar om honom.
När de ska gå ropar flera av barnen i publiken engagerat: Väskan! Glöm inte väskan!

–Ja, just det, det höll vi på att glömma. Väskan. Tack, svarar man från scenen.