På lördag dundrar Melodifestivalen in i svenska folkets tv-rutor. Musiktävlingen är SVT:s flaggskepp, cirka fyra miljoner tittare såg finalen i Globen förra året.

–Melodifestivalen är jätteviktig, dels för tittarsiffrorna, men också varumärkesmässigt. Melodifestivalen har funnits i SVT-familjen hur länge som helst, och är en automatisk koppling till kanalen, säger Marie Nilsson, medieanalytiker.

Men samtidigt som Melodifestivalen håvar in miljoner tittare, tappar SVT tittartidsandelar, det vill säga den tid en tittare ägnar åt en specifik kanal.

I början av 1990-talet hade SVT fortfarande 80 procent av tv-tittarna. Men med TV4 och andra tv-kanalers expansion började siffrorna sjunka rejält, och i och med digitaliseringen rasade siffrorna nedåt. 2005 hade SVT 44,2 procent tittartidsandelar, och förra året var siffran nere i 38,1 procent.

Men nu har det skett ett trendbrott. SVT har lyckats bromsa den negativa utvecklingen med hjälp av ommöbleringar och nysatsningar. Genom att repriser och barnprogram har flyttats till andra kanaler har det frilagt tid i SVT1. Istället visas nu program för den vuxna publiken under tidiga kvällar enligt Tomas Lindhé, chef för publik- och utbudsanalys på SVT.

–Vi har valt att ge vuxenpubliken ett alternativ på förkvällen. Dit hör frågesport, dokumentärer och faktaprogram. Vi satsar också på program för hela familjen även i veckan, som Vem vet mest, Mästarnas mästare och Klass 9a, säger han.

SVT satsar även hårt på sina nischkanaler, som Barnkanalen och SVT24. Satsningen har gjort att Barnkanalen har sprungit ifrån de båda betalkanalerna Disney och Nickelodeon – och var publikmässigt sett dubbelt så stora som sin närmaste konkurrent förra året.

SVT är inte ensamt om att lyfta fram de nischade kanalerna. Enligt Marie Nilsson är det en allt vanligare, och viktigare, strategi att renodla utbudet.

–Generellt sett har alla tv-kanaler tappat tittare, och därför delat med sig av sitt utbud i småkanaler. Tittarna väljer program snarare än kanal. Det är som att gå förbi ett varuhus, det är först om man ser något man gillar i skyltfönstret som man går in, säger hon.

Men skillnaden mellan SVT och de kommersiella kanalerna är att SVT har valt att koncentrera sina insatser till färre kanaler, enligt Marie Nilsson.

–När utbudet kommersialiseras lockas tittarna dit, och det ryms inte riktigt inom SVT:s public service-uppdrag.

I höstas gjorde SVT stora förändringar i tablån. Exempelvis flyttade Bolibompa till Barnkanalen och SVT1 blev kanalen för de breda programmen, där de riktigt stora underhållningsprogrammen sänds. SVT2 formades samtidigt om till den lite smalare kanalen med fokus på dokumentärer, fakta, kultur och samhälle.

Faktasåpor om jobbande diplomater, barnmorskor och korrespondenter har högt tittarintresse och sänds i SVT1, och när kanalen dessutom fick Rapport 18, Gokväll och Fråga doktorn följt av Kulturnyheterna, Regionala nyheter och Rapport ökade publiken ytterligare, enligt Tomas Lindhé.

Men tablåförändringen ligger även bakom att det går sämre för SVT2. För detta finns redan åtgärdsplaner, som exempelvis en kommande trädgårdssatsning.

–I och med tablåomläggningen blev SVT1 bredare och SVT2 mer fördjupande. Så egentligen har SVT2 förlorat tittare inom det egna ledet, till SVT1, säger Marie Nilsson.