När EU delade ut kulturstöd ifjol, gick nästan hälften av alla pengar till Belgien, Italien och Frankrike, som tog emot cirka 180 av knappt 420 miljoner kronor som delades ut inom kulturprogrammet. Miljonregnet till en trio etablerade EU-länder berodde mycket på att just de länderna hade pepprat Bryssel med bidragsansökningar. Trion stod för en tredjedel av totalt 749 ansökningar om kulturpengar till EU-kommissionen, och utdelningen blev alltså med råge därefter.
”På motsatt vis förhåller det sig med vissa länder som Sverige”, skriver EU i sin årsrapport som slår fast att bara var hundrade ansökan kom från ett så pass stort kulturland som Sverige.
När EU delar ut kulturpengar är det istället ett annat nordiskt land som visar framfötterna. Det rika Norge lyckades tack vare sitt EES-medlemskap utverka över 20 miljoner kronor 2009, ungefär tre gånger mer än Sverige. Och även 2010 tycks trenden hålla i sig – länder som Belgien och i viss mån Norge lyckas åter kamma hem mängder av kulturstöd.
–Det är uppenbart att för få svenskar söker EU-pengar, säger Monica Lindqvist som handlägger frågorna för Kulturrådet.
Häpnadsväckande nog finns ingen EU-statistik som jämför hur lyckosamma länderna totalt sett blir genom åren. Istället får stickprov bekräfta bilden. 2010 ges till exempel inte en euro i stöd för översättning av utländsk litteratur till svenska, medan norska förlag får EU-pengar till 26 översättningar till norska.
Omvänt bidrar EU visserligen till att en handfull svenska verk översätts till andra språk, till exempel Henning Mankell på serbiska, men framför allt avslöjar statistiken att EU:s pengar går till att sprida engelsk och fransk litteratur till övriga Europa. Såväl 2009 som 2010 lät EU hela 40 procent av litteraturstödet gå till att översätta engelsk och fransk litteratur till andra språk.
Visionen med EU:s kulturprogram är förstås vackrare än att gynna enskilda länder. En europeisk identitet ska involvera alla, och stärkas genom gränsöverskridande kulturprojekt. Det är just därför som reglerna för EU:s kulturstöd utformas så att varje kulturprojekt måste omfatta aktiviteter även utanför det egna landet.
–För att få mångåriga kulturstöd måste hela sex länder ingå i projektet, men det tar ju tid att knyta kontakter så kanske är det därför som inte en enda ansökan till mångåriga projekt kom från Sverige inför 2009, berättar Monica Lindqvist.
Intercult är den svenska organisation som mest framgångsrikt har sökt EU:s kulturstöd. Från 2005 till och med 2010 omsätter Intercult nästan 17 miljoner kronor i EU-stöd, bland annat till kulturutbyten mellan länder i Svarta havsregionen och Nordsjöområdet. Där menar man att orsaken till att så få svenskar söker är att EU-pengarna måste matchas med pengar från annat håll.
–Till skillnad från många andra länder har Sverige inga garantifonder som underlättar för dem som får EU-stöd, förklarar Chrissie Faniadis, som är samordnare på Intercult.
EU-statistiken för 2010 dröjer, men klart är att de svenska ansökningarna fortfarande bara är 1 procent, och att stora svenskstyrda projekt är extremt få. Ett undantag är Mossutställningar i Stockholm som ser ut att håva in lika mycket som festivalen i Avignon – nästan två miljoner kronor – för att skapa ett nätverk för producenter av offentlig konst.
EU:s kulturprogram är ändå småpotatis jämfört med andra EU-program. Det finns ett par sådana där kultur ofta kan komma in bakvägen. Det gäller EU:s struktur- och landsbygdsprogram som delar ut miljarder istället för miljoner. Härifrån kommer hela 60 miljarder kronor enbart till Sverige under programtiden 2007–2013, och cirka 10 procent av det går ofta till kulturrelaterade projekt. Ofta handlar det om att öka turismen, som när Nacka kommun får hela 17 miljoner kronor av EU för att skapa ett historiecenter om slaget vid Stäket där ryssarna stoppades.
En verklig framtidstrend, om än i kulturens gränsland, är den regionala kokkonsten och dess turistiska lockelser som både Sveriges regering och EU vill stödja. Genom mantrat ”Sverige – det nya matlandet” ska hundratals miljoner kronor från EU och statskassan få matkultur att puttra landet runt de kommande åren. Och kring sådana grytor kan det också finnas plats för sanna kulturskapare – bara de ansöker och har idéer förstås.
