Norska barn i mellan 9 och 12 år har ett snitt på 3,5 böcker medan de danska barnen ligger sist med 2.8 böcker i månaden. I Danmark gläder man sig i alla fall över att siffran inte minskat sedan en tidigare undersökning från början av 1990-talet. Trots internet, dataspel och allt fler tv-kanaler.
Så vad påverkar barns bokläsande? Har kampanjer någon effekt och hur ser det ut i de andra skandinaviska länderna? Det har varit några av frågeställningarna i undersökningen som nyligen publicerats i boken Læs !les Läs. Læsevaner og børnebogskampagner i Norden.
3 374 barn från Sverige, Norge och Danmark i åldrarna 9–15 år har deltagit i studien som gjorts av Anette Øster, forskningsassistent på Center for Børnelitteratur vid Danmarks pedagogiska universitet. Projektet har finansierats med pengar från Nordbok under Nordiska ministerrådet.
I alla tre länderna läser yngre barn betydligt mer än äldre. Särskilt tydligt är det i Danmark där många redan kort tid efter att de lärt sig läsa börjar läsa mindre, för att sedan falla helt ifrån mellan sjätte och sjunde klass.
– I Sverige och Norge sker minskningen först omkring 12 års ålder, i Danmark redan vid 10-årsåldern. Barn i dag ser sig som tonåringar tidigare än förr. Många förknippar bokläsning med en barnidentitet. Min uppfattning är att detta är särskilt tydligt i Danmark och att det bidrar till att danska barn inte fortsätter läsa.
När det gäller barn mellan 13 och 15 är läsningen betydligt lägre i alla tre länder – men också mer lika: 1.7 böcker i månaden (Sverige), 1.6 (Norge) och 1.3 (Danmark). I alla länder förknippade tonåringar läsning med att vara ”tråkig”. Även de som tyckte om att läsa, var noga med att poängtera att det inte betydde att de var ”tråkiga”.
Bortsett från tråkigstämpeln talade många tonåringar helt enkelt om bristen på tid på grund av umgänge med vänner, läxor och idrott.
– De yngre är mer bundna till hemmet och har mer tid för läsning. De äldre hade också ofta läsning i läxa och hade då ingen ork att läsa av lust utan valde att hellre titta på tv.
Varför är då Sverige så bra? Anette Øster kan se flera förklaringar. Dels tror hon att vi generellt har en bättre lästradition också bland vuxna. Dels vet man efter andra undersökningar, som PISA-undersökningen, att svenska barn läser bättre än danska. En god cirkel – att språket flyter så att man kan njuta av själva berättelsen och texten – som självklart påverkar lusten att läsa mer.
– Ni har varit bättre på fokusera på läslusten i era kampanjer och projekt. I Danmark har vi talat om Den Goda Boken, inte om läsglädjen. Många barn i undersökningen talar om tråkiga klassuppsättningar och böcker de tvingats läsa för att läraren sagt det.
Anette Øster nämner projekt i Sverige som En bok för alla, Läsrörelsen, Läs 2000 eller Barnboksveckan som pågår just nu i hela landet. Hennes slutsats är att läsfrämjande projekt som fokuserar på lust fungerar.
– Det viktiga är att man upplever läsning som njutning, att det inte bara är tv som kan vara avkopplande. Och att boken finns med i hemmet och på förskolan redan från tidig ålder.
Enstaka böckers betydelse ska heller inte förringas. Spåren efter J K Rowlings Harry Potter syntes tydligt i undersökningen:
– Barn som inte läst tidigare har börjat tack vare Harry Potter.
Fotnot: Tisdag den 16 november kommer Anette Øster till Svenska barnboksinstitutet i Stockholm för att berätta om sin undersökning. Plats: Stora föreläsningssalen. Odengatan 61, kl 18.00.
