I år är hela tio filmer nominerade i denna kategori. Förhandssnacket har handlat mycket om att James Camerons Avatar står mot Kathryn Bigelows Hurt locker. Jag tycker ingen av dem ska vinna. Avatar kan få alla tekniska priser som finns för den märkvärdiga atmosfären på planeten Pandora, där allt flyter och svävar - Cameron är en entusiastisk dykare - men storyn är den gamla vanliga med dumma vita mot goda indianer. Jag har även sett bättre filmer om USA:s krig i Irak än Hurt locker. Låt hellre Precious eller An education vinna.

Av de fem filmer där huvudrollsinnehavaren är nominerade till bästa kvinnliga skådespelare har bara tre ännu visats på svenska biografer. En som ännu inte kommit hit är The blind side i vilken Sandra Bullock är nominerad. Likadant är det med The last station med Helen Mirren. Alltså har vi att välja mellan Meryl Streep (Julie & Julia), Gabourey Sidibe (Precious) och Carey Mulligan (An education). Och då måste jag bara ta den sistnämnda för hennes fnittriga och hudlösa gestaltning av en ung flicka som kastar sig ut i livet med öppna armar.

Här finns många starka kandidater, Jeff Bridges (Crazy heart), George Clooney (Up in the air), Colin Firth (En enda man), Morgan Freeman (Invictus) och Jeremy Renner (Hurt locker). Min favorit är Colin Firth. Efter genombrottet som den spännande Mr Darcy i tv-serien Stolthet och fördom gjorde han den ena sura och tråkiga rollen efter den andra. Man började nästan frukta att man tagit miste på honom. Men i Tom Fords En enda man är han tillbaka med full kraft, som mannen med ett inre i uppror bakom den perfekta ytan.

Visst är det konstigt att Pete Docters Upp är nominerad för såväl bästa film som bästa animerade film? Hur tänker Oscarsjuryn? Dessutom är ju även den till största delen animerade Avatar nominerad för bästa film. Av den traditionellt tecknade Prinsessan och Grodan och dataanimerade Coraline väljer jag den senare, en riktig skräckhistoria byggd på en bok av mästaren Neil Gaiman. Det är som om den nya tekniken också gör att man vågar berätta annorlunda historier är de vanliga ”flicka möter pojke.”

Svenska De ofrivilliga av Ruben Östlund föll inte Oscarsjuryn i smaken. Däremot tävlar Patrik Eklunds Istället för abrakadabra i kortfilmsklassen. Av årets utländska filmer har vi i Sverige sett peruanska Faustas pärlor av Claudia Llosa om en traumatiserad flicka och Det vita bandet av Michael Haneke om konsekvenserna av den svarta pedagogiken. Den senare är en klar favorit, liksom franska Un prophète av Jacques Audiard om en kille som kommer till fängelset som oskuldsfull tonåring och lämnar det som fullfjädrad brottsling, som får svensk premiär 19 mars.