Det är tre grader varmt och de grå molnen ligger tunga över Göteborg. Det finns en rå fuktighet i luften och ingen skulle bli förvånad om det börjar snöa när temperaturen sjunker ytterligare framåt kvällen. Komikern Klara Zimmergren kallar detta för ickeväder. Men hon har helgarderat sig med mössa och halsduk för att slippa frysa. Som väderbesatt har hon naturligtvis kollat vilket väder det ska bli. Och regeln är att aldrig låta sig hindras av vädret.

–Dåligt väder blir inte lika jobbigt om man tar sig an det. Om det regnar är det lika bra att satsa på det, det blir mindre otäckt så. Sitter jag inne och ser regnet falla kan jag bli deppig och börja fundera på om jorden kommer luckras upp och husen glida iväg.

För fotograferingen ses vi nere i hamnen där SMHI i Göteborg har sina lokaler. Här förespås väder, framförallt i kommersiellt syfte. Flera energibolag är kunder och de kan ringa hit för att höra om det ska regna eller bli torrväder. Faktorer som påverkar elpriset.

Klara lyssnar intresserat när meteorologen Anders Hillbom förklarar hur man ställer en prognos. Han pratar om ett tredimensionellt nätmönster och mätpunkter. Det är matematik och fysik på hög nivå. Senare ska Klara erkänna att det var långt ifrån allt som hon förstod. Men hon konstaterar att det är fascinerande hur allt hänger ihop, golfströmmen, hög- och lågtryck. Och hon älskar det meteorologiska språket – de brittiska öarna, Skagerak och Kattegatt.

–På radion låter det nästan som att de sjunger fram sjöväderrapporten när de pratar om olika fyrar.

Klara frågar meteorologerna om det stämmer att folk har ringt in och mordhotat dem när de gett en felaktig prognos, när de på sommaren lovat sol och det har blivit regn? Men nej, det är inget de vill bekräfta.

Ända sedan Klara var barn har ”vädret” varit något hon sett på tv och lyssnat till på radio. Hon förklarar sin väderneuros med att hennes humör påverkas av vilket väder det blir.

–Jag hör till dem som tycker att livet är lite knivigt men om solen skiner eller om det snöar så blir det ljusare och livet lättare.

Jo visst, håller hon med, vädret blir som det blir och är ingenting som man kan påverka. Men eftersom vi lever i ett land med fyra årstider och högst omväxlande väder så spelar det roll.

–Mina vänner kan ju tycka att det är lite sjukt och kan bli provocerade över att jag redan på torsdagen vet vad det ska bli för väder till helgen. Men det gör ju att jag kan planera min tid.

Samtidigt kan hon bli trött på sig själv. Det skulle vara lättare att strunta i om det blir regn eller sol. Men istället funderar hon redan nu på hur sommaren ska bli.

Väderintresset eller fixeringen, som vi kan kalla det, tror Klara handlar om hennes barndomssomrar i Varberg. Hela familjen laddade inför dessa dryga två månader och då skulle allt vara perfekt och solen skulle skina. Väl på plats ältade Klaras familj:

–Tänk att det är så fint att vi kan sitta här ute och grilla. Igår var det ju inte alls lika bra väder. Och det är 22 grader i vattnet, förra året vid den här tiden var det bara 18 grader. Och så höll vi på, berättar Klara.

När det var dags för vädret, efter nyheterna på tv:n, var det knäpptyst. Även om Klara och hennes syster inte alltid förstod vad som sades så märkte de om föräldrarna blev glada eller besvikna.

–Men vi barn tyckte också att det var kul. Då var vi ju svältfödda på tecknat, men en femdygnsprognos med John Pohlman var nästan lika kul. Och så blev vi glada när föräldrarna blev det. En meterolog som gav en god prognos var lite som jultomten.

Sommartid lyssnar Klara fortfarande på vädret varje dag. Och oavsett årstid är vädret det första hon kollar i tidningen. Fem solar i rad på mörkröd bakgrund är bingo. Har någon kvällstidning en löpsedel med väderinnehåll så tvekar hon inte att köpa den.

Även om Klara har lärt sig att hantera alla sorters väder och går lika mycket in för oväder som solsken så kan hon bli ledsen för andras skull.

–När folk har tagit semester och det bara regnar, då kan jag bli förbannad på detta land. Stackars människor.

Väderintresset handlar till viss del om en stress att hinna göra det mesta av den tid man har. Värst tycker Klara att det är under en fin sommar, när man suttit ute och grillat så många kvällar att en hemmakväll framför tv:n är allt man önskar.

–Jag och min syster bor i samma hus och har koll på varandra. Vet jag att hon sitter inne en ljummen sommarkväll kan jag ringa och sjunga ”man borde inte sova bort sommarnatten”. Och hon gör samma sak med mig.

Men arg blir Klara när hennes mamma varje år vid midsommar säger ”Nu vänder det och blir mörkare”.

Att det skulle vara tråkigt att prata väder håller Klara inte alls med om. Hon menar att det för oss svenskar är viktigt att prata väder eftersom det är förknippat med sådan ångest.

–Självklart måste vi prata om det. Det är tufft att leva här uppe i norr. Det är ju inte konstigt att folk super ner sig för att klara av den hemska vintern.

Annat var det när Klara bodde i Spanien. I början trodde hon att det berodde på språket – att de helt enkelt inte förstod henne när hon ville prata vindar, sol och nederbörd och därför inte kunde svara. Sedan slog det henne att spanjorer helt enkelt inte pratar väder.

–Men så finns inte heller den där ångesten eller dramat kring dåligt väder. De har ju mest sol. De slipper gå in i novembersäcken.

På en semester i Brasilien slogs hon av den fruktansvärda fattigdom som råder där men häpnade över att hon ändå tänkte: Visst är de fattiga, bor i små skjul och har det jävligt risigt, men de kan i alla fall sitta utomhus och spela kort.

Klara erkänner att hon kan bli lite avundsjuk på människor som lever med konstant fint väder. Hon kan fantisera om att bo i ett hus i ett land där solen alltid skiner och där det går att ha grillfest när som helst, utan reservplan. Men så säger hon att hon egentligen inte vill bo i något annat land. Hon gillar ju årstiderna och det är dramatiken kring dem som Klara går igång på.

Oväder tycker hon kan vara häftigt för att det är så okontrollerbart – som ett rovdjur. När det var storm senast i Göteborg uppmanades alla att stanna inne, men Klara trotsade och gick ut med hunden Frasse. Och hon konstaterar att hon hellre skulle dö i ett oväder än av en sjukdom – förolyckas man i en storm kan man ju inte rå för det, vädret kan vi inte styra.

Däremot klarar hon inte av dramatiken kring klimatförändringarna.

–Jag vill inte läsa om det och kan inte härbärgera informationen. Jag blir helt enkelt för ledsen och alldeles kraftlös av den kunskapen.

Som komiker tycker hon att man absolut kan skämta om vädret, men det finns gränser.

–Om någon skojar mitt i sommaren – nu kommer lågtrycket – så är det faktiskt inte kul.