Det blir ingen skyskrapa vid Klara kyrka i centrala Stockholm. Och rivningen av Stadsbibliotekets k-märkta annex har avblåsts.

Men på planerarnas och arkitekternas ritbord ligger många andra projekt för Stockholms innerstad som lär orsaka diskussion framöver.

Exploateringstrycket på centrala Stockholm är stort. I själva verket pågår redan en förändring av innerstadens låga silhuett, med påbyggnader och hus i ny skala. Stockholms stad förbereder också omfattande projekt i stadskärnan, bland annat ny bebyggelse på en överdäckning längs Klara sjö.

Nu varnar länsstyrelsen för att omvandlingen av innerstaden kan bli konfliktfylld.

Det finns ”en risk att strategin om förtätning inom vissa områden kan komma att leda till konflikter mellan olika viktiga kulturmiljövärden och exploateringsintressen”, heter det i ett granskningsyttrande som bl a nämner den nya stadsdelen Västra city.

Stockholms innerstad är klassad som en riksintressant kulturmiljö. Det innebär att innerstaden inte bara är en angelägenhet för stockholmarna och deras ­politiker. Det innebär också att Stockholms stad har en skyldighet att värna den riksintressanta kulturmiljön, med länsstyrelsen som tillsynsmyndighet.

Länsstyrelsens yttrande är skrivet med anledning av den nya översiktsplan som Stockholm ska anta efter årsskiftet.

Översiktsplanen blir en ram för hur staden ska förändras de närmaste åren. Det är också här som kommunen ska redovisa hur riksintressanta miljöer ska värnas.

– I det här fallet har man inte kommit ända i mål med frågan. Vi tycker inte att översiktsplanen tillräckligt tydligt har visat hur riksintresset ska beaktas i den efterföljande planeringen, säger Inger Holmqvist, plandirektör på länsstyrelsen.

I sitt yttrande skriver länsstyrelsen att det finns otydligheter när det gäller ”kulturhistoriska underlags ställning i den framtida planeringen”. Och den nya översiktsplanen innehåller ”ingen närmare analys av eller ställningstagande till de konflikter som kan uppkomma”.

I nu gällande översiktsplan behandlas kulturhistoriska aspekter på ett mer djuplodande sätt.

Exempelvis är skriften Stockholms byggnadsordning en formell del av nuvarande översiktsplan. Där står bland annat att ”den enhetliga höjdskalan i det sena 1800-talets byggda stadslandskap utgör grunden för innerstadens stadsbild och sil­huett”.

Denna skrift är inte med i den nya översiktsplan som läggs fram till fullmäktige efter årsskiftet.

Niklas Svensson, chef för stadsbyggnadskontorets strategiska avdelning, förklarar att den nya översiktsplanen ska vara mer strategisk och mindre detaljerad till sin karaktär. Därför ska inte någon sektor – inte heller kulturmiljö – behandlas på samma ingående sätt som i dag.

Tanken är i stället att komplettera översiktsplanen med tematiska tillägg efter hand, samt att utreda vilken roll skriften Stockholms byggnadsordning ska spela i framtiden.

– Stockholms byggnadsordning kommer fortfarande att utgöra ett viktigt planeringsunderlag. Den kommer fortfarande att vara en viktig uppslagsbok, även om den inte är en formell del av översiktsplanen, säger Niklas Svensson.

Under arbetet med den nya översiktsplanen har länsstyrelsen haft flera synpunkter på hur Stockholms stad formulerar sig kring sina riksintressanta kulturmiljöer.

Bland annat har man i ett tidigare remissyttrande skrivit att kulturmiljöfrågorna får en så översiktlig behandling, att det är svårt att bedöma effekterna på värdefulla kulturmiljöer.

– Vi har en pågående dialog med Stockholm om detta som inte är färdig, säger Inger Holmqvist.

Länsstyrelsen skriver nu att ”stadens förhållningssätt till de kulturhistoriska värdena bör vidareutvecklas”, exempelvis genom ett tematiskt tillägg till den nya översiktsplanen.

Niklas Svensson säger att avsikten är att ett sådant tematiskt tillägg ska utarbetas när den nya översiktsplanen är antagen.

– Riksintresset Stockholms innerstad behöver vi bena ut. Där har vi inte alla svar ännu, säger han och tillägger att han hoppas på ett sådant uppdrag från politikerna i samband med att fullmäktige antar den nya översiktsplanen.

Inger Holmqvist menar att frågan om hur just innerstaden ska kunna utvecklas, samtidigt som den riksintressanta miljön värnas, bör behandlas på ett övergripande och tydligt sätt – annars kan konsekvenserna av varje enskilt byggprojekt bli svårbedömda.

Samtidigt är hon medveten om att frågan om hur innerstaden ska hanteras är komplicerad.

– Det är en genuint svår fråga. Man ska ha respekt för att det är en planeringsuppgift som är angelägen och som kräver kunskap.