I augusti blir det invigningskonsert i Musikhuset, Helsingfors nya konserthus med glasfasad vid Tölöviken. På granntomten finns planer för ett stort bibliotek. I Köpenhamn går snart startskottet för en arkitekttävling om ny konsthall. Japanska arkitektkontoret Sanaa finns bland de tävlande, och konsthallsprojektet ska finansieras med statliga, kommunala och privata pengar. Samtidigt pågår en intensiv debatt i Oslo om nya stora kulturbyggnader, som ska uppföras invid det gnistrande operahuset.

Att det byggs för kultur i grannländernas huvudstäder har knappast undgått någon. Det handlar om hus för scenkonst, musik, litteratur och utställningar som helt eller delvis finansieras med offentliga medel. Under 2000- talet har framför allt Oslo och Köpenhamn byggt och planerat flera nya kulturbyggnader. Samtidigt har Stockholm inte fått någon offentligt finansierad kulturbyggnad sedan Moderna museet 1998.

2007 lät kulturdepartementet enmansutredaren Christina Rogestam utreda behovet av nya kulturbyggnader i Stockholm. Hon kom bland annat fram till att det behövdes en ny opera och en stor expansion av Nationalmuseum. Men kulturdepartementet har inte gått vidare med nybyggnadsförslagen.

–Inga nya byggnader planeras, kan man säga sammanfattningsvis, säger Sara Bengtsson, press-sekreterare hos kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) och tillägger att fokus nu bland annat ligger på att renovera Nationalmuseums befintliga lokaler.

Inte heller Stockholms stad – som marknadsförs med ord som ”världsklass” och ”Capital of Scandinavia” – har några konkreta planer på nya kulturbyggnader. Kulturborgarrådet Madeleine Sjöstedt (FP) räknar visserligen med att det blir ett nytt stadsdelsbibliotek på nya Slussen, men inga beslut är fattade. Däremot fortsätter arbetet för att skapa en internationell gästscen i en gasklocka vid Värtan.

–Det som ligger närmast i pipeline är ju gasklockan som kommer att omvandlas till ny scen, säger Madeleine Sjöstedt och tilllägger att det för stadens del innebär en satsning på 170 miljoner.

Men några rena nybyggnader ligger varken på kulturförvaltningens eller kulturdepartementets bord. Medan Oslo, som har en nyinvigd opera, nu går vidare och bland annat planerar ett nytt nationalmuseum, ett nytt Munchmuseum och ett stort nytt bibliotek.

–Det är en penningfråga. Vi har ju inte de pengarna som norrmännen har, säger museimannen Sune Nordgren, tidigare chef för Nasjonalmuseum i Oslo.

–Men det är en prioriteringsfråga också, naturligtvis, tillägger han.

Sune Nordgren undertecknade i november en debattartikel om behovet av ny byggnad för Nationalmuseum i Stockholm. Debattörerna, som menar att det inte räcker att renovera 1800-tals- huset på Blasieholmen, påpekade bland annat att ”Sverige har bättre statsfinanser än de flesta medlemsstaterna i EU”.

–Om Nationalmuseum ska fungera i 100 år framåt kan man inte bara vara i det hus som finns i dag, hur uppgraderat det än är, säger Sune Nordgren.

Även Bo Nilsson, tidigare chef för Charlottenborgs konsthall i Köpenhamn, tycker att Stockholm behöver nya kulturbyggnader.

–Stockholm har inte varit speciellt bra på att föra fram positionerna i det här avseendet, säger Bo Nilsson som numer är knuten till curatorutbildningen vid Stockholms universitet.

Precis som Sune Nordgren talar Bo Nilsson om ekonomi. Om norrmännen har sina oljepengar så har danskarna sina skattebefriade fonder, som finansierar eller delfinansierar många kulturinitiativ i Danmark. Det är en viktig förklaring till den intensiva byggverksamheten. Men Bo Nilsson påpekar också att behoven har sett annorlunda ut i Oslo och Köpenhamn. Enligt Bo Nilsson är Stockholm på många sätt en välförsedd kulturstad.

–Den svenska kulturpolitiken har varit väldigt bra. Vi har haft en kulturpolitik sedan 30-talet som vinnlagt sig om att kontinuerligt servera sina medborgare väldigt bra kulturupplevelser, och det har man inte på samma sätt haft i Danmark och Norge. Därför har vi gjort många av de här investeringarna mycket tidigare.

Han tycker att Stockholm behöver ett utbyggt Nationalmuseum – eventuellt med ett nytt Formmuseum – och modernare lokaler för Operan. Samtidigt varnar han för en fixering vid att bygga nytt, och en tävlan städer emellan.

–Risken är ju uppenbar att man satsar på stora elefanter, och skapar en infrastruktur som man sedan inte har råd att fylla med någon verksamhet, därför att man förbygger sig. Och det är en tendens som jag tycker mig se i ganska många städer, att man faktiskt inte riktigt har råd med kulturen, säger han och tillägger att större institutioner också kräver mer pengar för hyra och drift.