Här ska nya Stadsbiblioteket byggas.
En långsamt stigande trappa leder till Stockholms berömda stadsbibliotek. Inne i den mäktiga rotundan råder ett särskilt lugn. Men snart står boktemplet, ritat av Gunnar Asplund, inför omfattande förändringar. Enligt planerna ska en stor tillbyggnad invigas 2013.
Förra året utlystes en internationell arkitekttävling om hur tillbyggnaden ska utformas. I februari presenterades sex bidrag som går vidare till final. Nu kommer nya direktiv till finalisterna, där Stockholms stad preciserar sina krav på det framtida biblioteket.
De sex arkitektkontoren, som fortfarande är anonyma, ska nu omarbeta sina förslag enligt de nya instruktionerna.
I direktiven anar man en oro för att den nya bibliotekstillbyggnaden ska bli för mörk. Finalisterna har bland annat grävt sig in i Observatoriekullen och arbetat med små ljusöppningar.
Flera av förslagen får anmärkningar när det gäller ljusinsläpp. Eftersom tillbyggnaden inte kommer att bada i Medelhavssol – här handlar det om norrljus som faller in lågt under en stor del av året – måste dagsljuset tas väl tillvara.
”Förslagsställarna måste lägga stor vikt vid att utveckla sina förslag så att andelen dagsljusbelysta lokaler blir så stor som möjligt”, heter det i direktiven.
Direktiven betonar också att Asplunds byggnad, som fungerat som folkbibliotek sedan 1928, även i framtiden ska vara bibliotek. De arkitekter som vill förvandla boktemplet till kontor eller restaurang får bakläxa.
Tanken är att Asplunds byggnad ska behålla sin ceremoniella huvudentré mot Sveavägen, och här vill Stockholms stad dessutom komplettera med ytterligare en entré i gatuplan. Den nya entrén ska ligga i de så kallade basarbyggnaderna på Sveavägen, där det i dag finns en butik.
Tillbyggnaden ska ges en ”välkomnande huvudentré” som ska vara väl synlig från Odenplan.
Syftet med tillbyggnaden är framför allt att skapa mer publika ytor och fler sittplatser. Och det handlar om en rejäl tillbyggnad. Asplunds boktempel är 7 500 kvadratmeter stort; framtidens bibliotek ska bli drygt 20 000 kvadrat.
Bakom biblioteksbyggnaden ligger i dag tre annex, i smala huskroppar längs Odengatan.
Två finalister har valt att spara dessa lamellhus och använda dem i tillbyggnaden. Tre finalister river samtliga annex. I förslaget Dikthörnan rivs ett annex.
I vinter ska den slutliga vinnaren utses i bibliotekstävlingen. Om juryn väljer ett förslag som innebär rivning av lamellhusen väntar en debatt om de kulturhistoriska värden som förstörs.
Annexen är inte ritade av Gunnar Asplund själv. Men de ingår i hans komposition för området.
Ann-Charlotte Backlund, stadsantikvarie och chef för Stockholms stadsmuseum, talar om en ”samkomponerad miljö” av mycket stort kulturhistoriskt värde.
–Husen ingår ju i den ursprungliga kompositionen. Även om de inte är ritade av Asplund, eller uppförda i ett svep, så ingår de ju både funktionsmässigt och arkitektoniskt i ett sammanhang.
När vinnaren är utsedd, och planarbetet för bibliotekstillbyggnaden påbörjas, kommer Stadsmuseet att bli remissinstans.
Ann-Charlotte Backlund vill inte i dag säga hur museet ställer sig om juryn väljer ett förslag där ett lamellhus, eller flera, rivs.
–Men vi kan ju säga att det kulturhistoriska värdet är enormt stort. En rivning är ett absolut undantagsfall, från vår synpunkt.
