Höstens hetaste lagförslag heter Ipred – lagen som enligt förespråkarna ska stoppa illegal nedladdning av musik och film. På torsdagen väntas regeringen klubba det slutgiltiga förslaget som kan komma att få stora konsekvenser för både fildelare och upphovsmän.

Men parallellt med boomen av illegal nedladdning har även den lagliga musikmarknaden förändrats. I flera år har skivbolag och distributörer försökt lansera alternativ där bolagen och upphovsrättsinnehavarna får betalt för musiken.

Det amerikanska skivbolaget Atlantic säljer i år större delen av sin musik genom digitala kanaler. Enligt New York Times ska 51 procent av bolagets inkomster under 2008 härstamma från andra distributionsvägar än cd-skivan. Den digitala försäljningen väger ännu inte upp för den sjunkande försäljningen av cd-skivor, men amerikanska analytiker är förvånade. Digital försäljning förväntas inte gå om den fysiska skivförsäljningen förrän 2011.

Atlantics resultat visar att affärsmöjligheterna finns kvar ­efter skiv­bolagskrisen – om bolagen förmår omfamna den nya tekniken.

Sverige ligger långt efter Atlantic på den digitala sidan. Här stod den digitala försäljningen under första halvåret 2008 för 11,6 procent av den totala musikhandeln, enligt branschorganisationen IFPI.

Där ingår både nedladdningsbara filer som konsumenten efter genomförd betalning äger, och försäljning från nya tjänster som mobila musikabonnemang och Spotify. Där äger inte konsumenten musiken, utan betalar för att ha tillgång till den, i ögonblicket.

–Jag personligen tycker att det är både spännande och skrämmande. Folk betalar för att ha musiken tillgänglig snarare än att man betalar för att äga musiken, säger Anders Livåg på EMI Music i Sverige där den digitala försäljningen ligger på mellan 15 och 18 procent i år.

Även på Sony BMG och på Warner Music i Sverige stod den digitala försäljningen för mellan 15 och 20 procent av den totala musikhandeln. Universals digitala försäljning är mellan tio och tolv procent.

Skivbolagen sätter stort hopp till den nya sortens musiktjänster, och hoppas att en eventuell Ipred-lag ska ge folk en ”knuff” mot dessa lagliga alternativ.

–Hittills har de illegala tjänsterna upplevts som bättre, med större utbud och bättre användarupplevelse än de lagliga tjänster som funnits, säger Mark Dennis, digitalchef på Sony BMG i Sverige.

Alla de stora mobiloperatörerna erbjuder idag någon form av musiktjänst, och i dagarna kommer Telia att komma med ett nytt erbjudande.

Spotify, som lanserades i oktober, har för närvarande avtal med de fyra största skivbolagen. Musikkatalogen växer med ungefär 10000 låtar per dag, och enligt presstalesmannen Andres Sehr är det främst de tekniska begränsningarna som nu måste övervinnas.

Det förändrade konsumtionsmönstret – att man betalar för att ha musiken tillgänglig snarare än att äga den – kommer sent omsider att förändra skivbolagens roll.

–Nu ser vi att vi har gått från att vara ett rent och skärt skiv­bolag, till att bli ett musikbolag, säger Anders Livåg på EMI.

De nya affärsmodellerna har kommit längre i USA än i Sverige. Men det är också i Sverige som en av de mest innovativa lösningarna för digital musikkonsumtion har sitt ursprung. Alla skivbolag som SvD talat med nämner Spotify, trots att människorna bakom tjänsten egentligen ser ägandefrågan – som bolagen stridit för under lång tid – som överspelad.

–Vi tror att ägande av musik hör till en svunnen tid. När internet finns överallt finns det inte längre något behov av att ladda ner den och behålla den som filer på en hårddisk, säger Andres Sehr på Spotify.