Ser man till svenskans kommunikationsvillkor är 2010 Facebooks stora genombrottsår; det blev nu mycket mer än ungdomskultur. Idag lär hälften av alla svenskar adda, poka och tagga.
Bland 2010 års modeord märks annars berättelse i betydelsen ’budskap’, ’bärande idé’. Redan på 1980-talet hävdade postmoderna filosofer att de stora berättelsernas tid var över. Nu har berättelse – via amerikanska story-telling – tagit sig ut från universiteten till politik och arbetsliv. Evidensbaserad fortsätter 2009 års triumftåg från forskarvärld till allmänspråk. I år lär vi nog få höra Anders Borg tala om evidensbaserade skatteeffekter. En bubblare av samma sort är viral. Ordet var medicinskt fackspråk till och med 2009, ’spridning genom virus’. Nu kom viral spridning och viral marknadsföring, snabb fortplantning av budskap – kommersiella eller ej – genom olika sociala medier.
Till årets ordbok kan utnämnas tionde upplagan av Bonniers svenska ordbok. Med sina snabba och precisa förklaringar, många nya ord och tio inledande skrivrådssidor är det nog den bästa svenska ordboken för dagligt skrivbordsbruk.
Som årets språkbok föreslår jag latinprofessorn Tore Jansons Språkens historia (Norstedts). Janson skriver språkens socialhistoria i långt perspektiv – ett gott exempel på den växande trenden för så kallad globalhistoria. Om tvåhundra år kan många av jordens språk ha försvunnit, menar Janson. Men svenskan står sig ännu, och inte ens om tvåtusen år kommer mänskligheten att ha ett enda språk.
Den nära framtiden beror delvis på språkpolitiken. En ny minoritetsspråkslag trädde i kraft i januari 2010. Numera bor fyrtio procent av alla finsktalande svenskar, mot tidigare fem, inom så kallade förvaltningsområden för finska med särskilda språkliga rättigheter.
Annars trögar mångspråkigheten. Domstolsverket larmade i höstas om katastrofal tolkbrist. Upphandlingssystemen har slagit sönder arbetsmarknaden för kvalificerade tolkar och underminerat rättssäkerheten.
Och Regeringskansliet har ännu inte lyckats skaffa sig e-postadresser på svenska. Frågan bereds. Redan i februari slog JO fast att regeringen bryter mot språklagen genom att bara ha dem på engelska. Varför tycker regeringen så illa om svenskan att den framhärdat i lagtrots?
