Ingen kunde väl ana att diskussionen om orden björnkoll och örnkoll skulle bli så intressant och livlig. Aldrig har jag fått så många mejl i en språkfråga som denna! Två läsare, Marcus Åkesson och Jan Wickenberg, hänvisar bägge till den ordbok som datateknologsektionen vid Chalmers tekniska högskola färdigställt. Den har adress http://www.dtek.chalmers.se/~d2fred/ordbok/ Här står följande under rubriken "björnkoll":
subst. Benämning på ett relativt långt gånget stadium av onykterhet och en av denna orsakad allmän brist på kontroll och världsuppfattning. Ordet uppkom efter nollkommitténs överlämning 1994, när den tillträdande PR-chefen, Björne kallad, yttrade de berömda, och senare närmast historiska, orden "Jag har koll!", för att sedan gå rakt in i en betongvägg.

Marcus Åkesson menar att de som använder björnkoll i betydelsen 'total kontroll' missuppfattat ordet. Björnkoll är basvrakslingo och bildat i analogi med björntjänst. Det betyder alltså 'noll koll'. Som teknolog med kunskap i basvrakslingo blir han mycket road när han till exempel läser platsannonser där företag söker någon som vill "jobba med ekonomi" och "har björnkoll på pengar." (Basvrakslingo är det språk som framför allt talas i 'basen' som är sektionslokal för Chalmers datateknologer.)

Örjan Westerlund som tycker att björnkoll "hör hemma i Refaats lager av ordstäv tillsammans med gravade hundar" tar upp en annan intressant språkfråga. Han menar att folk i hans ålder, förmodligen den yngre medelåldern, tenderar att säga "återkom till mig med bu eller bä" när de vill ha ett positivt eller negativt besked. Bu skulle då stå för 'nej' och bä för 'ja'.

Men varför bä skulle associera till något positivt är för mig en gåta. Tidigare har "bu eller bä" alltid kopplats till uttrycket "varken bu eller bä". "Att varken säga bu eller bä", är detsamma som att inte säga någonting, dvs inte ta ställning. Denna betydelse noteras också i Svenska Akademiens ordbok, SAOB.

Men så läste jag en understreckare i denna tidning av Marianne Rasmuson. Den handlade om kloning och forskning på stamceller och hade rubricerats: "Forskningen efter Dolly - bu eller bä?" När jag läste artikeln var det uppenbart att rubiksättaren ville
fokusera frågan om denna forskning var bra eller dålig.
För mig förde rubriken dock snarare tankarna till att artikeln skulle handla om att den framtida forskningen varken är det ena eller det andra. Ja, kanske rent av att den utgör ett val mellan pest eller kolera. Och det var faktiskt inte alls vad artikeln handlade om.

Viveka Adelswärd